Konsulten som togs in var Martin Norsells tidigare chefscoach. Han hade ett avgränsat uppdrag att skriva en ”oberoende utredning” om konsultkostnaderna på Universitetskanslersämbetet.
Men han är även med och bollar formuleringar om personal som ska arbetsbefrias och i vilken ordning personer ska informeras. Allt går att följa när DN begär ut mejl från generaldirektörens officiella mejladress.
När en medarbetare vill veta varför han fråntagits arbetsuppgifter och vad beslutet baseras på skickar generaldirektören vidare medarbetarens mejl till konsulten och skriver ”suck”.
Medarbetaren valde att säga upp sig och arbetar i dag på en annan myndighet.
En mellanchef skriver till generaldirektören om sina tankar om organisationen. Martin Norsell skickar det genast vidare till konsulten och skriver ”sprid inte”.
En annan medarbetares mejl kommenterar generaldirektören med ”hummm, ibland undrar man.” ”Vad säger man?”, kommenteras ytterligare ett mejl.
Varför skickar du vidare mejl från dina medarbetare med ibland nedsättande kommentarer till en extern konsult?
– Det är säkert så att jag skulle ångra någon formulering. Det där med suck var onödigt men i övrigt tycker jag inget är nedsättande. Det är du som tolkar det så, säger Martin Norsell.
Och hur ska man tolka det?
– Nej, jag tycker inte att det är nedsättande.
Är det lämpligt att sprida medarbetarnas mejl på det här sättet?
– Alternativet är ju att inte sprida information. Man måste kunna kommunicera och om man av 400 mejl sluntit någon gång så får det väl vara så.
Patrik Hall, professor i statsvetenskap vid Malmö universitet, tycker att generaldirektörens agerande är märkligt.
– Det är fruktansvärt olämpligt. Det är klart att man måste prata av sig men det kan man inte göra på det här sättet. Han representerar myndigheten och är myndigheten när han använder sin officiella mejl.
Patrik Hall tycker inte att det är lika allvarligt om en medarbetare skickar något obetänksamt. Men när högsta chefen gör det blir det värre.
– Det är bara helt uppenbart, så här kan man inte göra. Det är obegripligt klantigt.
Konsulten ger även råd om framtida rekryteringar och får ge synpunkter på upphandlingar.
När en medarbetare mejlar myndighetschefen och ber om ett beslut skickas frågan vidare till konsulten: ”Lika bra att säga upp de två och köra på timmar, eller ska jag lugna mig?”, undrar generaldirektören.
Fakta.Universitetskanslersämbetet
Universitetskanslersämbetet, UKÄ, är en myndighet som granskar och kvalitetssäkrar Sveriges universitet och högskolor. Myndigheten har funnits i tio år och skapades av delar från det som tidigare hette Högskoleverket.
Martin Norsell basar över ungefär 120 anställda. Kontoret är nybyggt och ligger i Hammarby sjöstad i Stockholm.
Man kan få intrycket av er mejlväxling att konsulten är med och styr dig och myndigheten.
– Han kommer med väldigt mycket idéer och han får föreslå vad han vill, men jag måste stå för det jag gör, säger Martin Norsell.
Efter det avslutade utredningsuppdraget fortsätter konsulten att få betalt av Universitetskanslersämbetet – nu åter i rollen som chefscoach.
Staffan Furusten, professor i företagsekonomi vid Stockholms universitet, forskar om konsultanvändning i offentlig sektor.
– När känsliga frågor och problem behöver ventileras är det vanliga att det sker internt i till exempel en ledningsgrupp och inte med en konsult, säger han och fortsätter:
– Sedan är det ju i normalfallet regeringen som ska styra myndigheten, inte någon konsult.
Martin Norsell använder sig av ytterligare en konsult – en extern medierådgivare – trots att det finns en kommunikationsavdelning med fem kommunikatörer på myndigheten.
Han hyrde in medierådgivaren för att ”lösa och rätta några faktafel” i ett avsnitt av podden Ämbetet som produceras av UKÄ:s kommunikationsavdelning.
Där beskriver han sig själv, myndighetens arbete och svarar på lättsamma frågor om han föredrar kött eller fisk, korv eller fiskpinnar. Avsnittet publicerades i augusti och hade i mitten av oktober 208 lyssningar.
Han valde även att ta in den externa medierådgivaren innan han skulle intervjuas av DN.
Enligt regelverket ska direktupphandlingar över 100 000 kronor kontinuerligt dokumenteras av myndigheten. När det gäller medierådgivaren skapades dokumentationen först sedan DN efterfrågat den – trots att hon började anlitas i april.
– Dokumentationen ska vara tillräcklig för att motivera organisationens beslut under upphandlingens samtliga skeden. Brister man i det kan man komma att kritiseras av Konkurrensverket genom ett tillsynsbeslut, säger Sofia Åberg som är jurist på Upphandlingsmyndigheten.
Per Westman, verksamhetsstrateg på UKÄ, skriver i ett mejl att myndigheten har brustit och beklagar det.
Fakta.Så gjordes jobbet
DN har tagit del av omkring 400 mejl mellan konsulten och generaldirektören för Universitetskanslersämbetet som skickats till och från GD:s myndighetsmejl.
Konsulten fick under 2024 ett stort antal mejl vidarebefordrade från generaldirektören med information från medarbetarna. I vissa fall är det långa mejltrådar med uppgifter och mejl från andra externa konsultfirmor.
Läs mer:
Expert om GD:n: ”Bedrövligt”
Generaldirektör anlitade sin coach med familj som ”oberoende utredare”
