Soldaterna andas tungt när de släpar fram granatkastare över grusplanen vid det gamla regementsområdet på Hågestavägen.
Klockan är strax före 09. Gul höstsol, frost i gräset.
– Ta in benen, stopp, stämpla, ropar en soldat, medan de andra stampar fast granatkastarens ben i marken.
Bataljonschefen Markus Olsson tittar på. Det här är en viktig dag för hans manskap. Om fyra timmar kommer regeringens totalförsvarsproposition – och i den finns en just nu okänd del som kan få stor påverkan på I21.
– Det som är intressant är om det här Norrlandsinfanteriregementet blir av, säger han.
Bakgrunden är att Försvarsberedningen i april ville sätta högre fart i utbildningen av soldater. Beredningen föreslog att Försvarsmakten skulle inrätta det man kallade ett Norrlandsinfanteriregemente, alltså ett krigsförband med runt 3 000 soldater som skulle kunna förstärka armén i norr.
I21 har på förhand pekats ut som det förband som skulle kunna utbilda soldaterna. Men det är inte bara det som gör att propositionen är intressant för bataljonschefen.
– Det här är det första beslutet efter Rysslands invasion av Ukraina. Ett av de viktigaste på mycket, mycket länge, säger Markus Olsson.
I21 lades ner i Sollefteå år 2000. Regementet slog upp portarna igen 2022, som en följd av rysk aggression och svenska beslut om att bygga upp försvaret igen.
Det märktes snabbt i Sollefteå, som under många år präglats av rubriker om det stora motståndet mot nedläggningen av BB. När I21 öppnade igen hände något i staden.
– Det känns som att det livat upp Sollefteå. Det har blivit mycket mer rörelse här, säger Saga Frisk, 19.
Hon bor i byn Näsåker, några mil norrut, och gör sin värnplikt som bandvagnsförare på I21. Det är knappt två timmar till regeringens presskonferens om framtidens försvar, och soldaterna ska lära sig mer om bandvagnens motor.
Saga Frisk är en av ungefär hundra värnpliktiga i Sollefteå det här utbildningsåret. Hon och hennes kamrater har inte följt alla politiska turer, men hon har sett Försvarsmakten återvända till Sollefteå – och gillar det.
– Det är kul att de satsar här, säger hon.
Klockan 13 sätter sig I21:s chef, översten Jonas Karlsson, i sitt ljusa hörnrum i regementsstaben för att titta på regeringens presskonferens. Efter några minuter kommer beskedet: det blir inget nytt Norrlandsinfanteriregemente – planerna skjuts på framtiden.
Regeringen lyssnade på Försvarsmaktens toppar, som inte tyckte förslaget var realistiskt i dagsläget.
– Det är ett förslag som kommer att leva kvar, säger Mikael Oscarsson (KD) i sändningen.
Regementschefen funderar, skriver ner några stödord och går sedan ut till ett vitt ståbord för att ge intervjuer till de journalister som kommit till Sollefteå. Han är nöjd.
– Det här ligger helt i linje med vad Försvarsmakten har redovisat och vilka möjligheter vi har just nu, säger Jonas Karlsson.
I21 har redan fullt upp med att växa. Fler värnpliktiga ska utbildas, officerare ska rekryteras.
Dessutom är en stor flytt på gång. Det gamla militärområdet ägs i dag av en privat fastighetsägare, vilket innebär att I21 sannolikt är den enda militärbasen i världen med lågprisbutik, daghem och kommunalt badhus.
År 2026 vill Fortifikationsverket sätta spaden i jorden för ett helt nytt regementsområde, dit flytten planeras till 2030. I21 har även verksamhet i Östersund, där man också ska bygga ett helt nytt regementsområde.
Den militära att-göra listan är fulltecknad de kommande åren – oavsett beskedet om att det inte blir något nytt Norrlandsinfanteriregemente.
– Det påverkar inte utvecklingen av I21. Vi fortsätter att öka tillväxten, säger Jonas Karlsson.
Fakta.Förslaget till försvarsbeslut 2025-2030
Regeringens förslag är diskuterat med riksdagens alla partier, och bygger på ett förslag från Försvarsberedningen, som är ett samrådsorgan mellan regering och riksdag.
Det militära försvaret planeras växa från dagens 88 000 personer till 115 000 år 2030. I siffrorna ingår inte bara heltidsanställda utan också hemvärn och värnpliktiga.
Större resurser kommer att läggas på att renovera, modifiera och förlänga livslängden på existerande materiel och på att fylla på förråden med ammunition, luftvärn och förnödenheter. Även kryssningsrobotar, sjörobotar och raketartilleri köps in.
Särskilda satsningar görs också på bland annat det civila försvaret, luftvärn, drönare och rymdförmåga.
Läs mer:
Pål Jonson: ”Bråttom att bygga upp starkare försvar”