Minst 224 demonstranter har gripits under de senaste dagarnas protester i Tbilisi mot regeringen och det styrande partiet Georgiska drömmen, som många georgier uppfattar som Moskvas lydregim.
Poliser och maskerade säkerhetsstyrkor uppträder mycket brutalt mot demonstranterna. Under natten till måndagen använde de tårgas, vattenkanoner och pepparsprej när de jagade ner protesterande georgier i tunnelbanestationen Rustaveli, inte långt från parlamentet i centrum.
Protesterna har pågått ända sedan parlamentsvalet i slutet av oktober, då Georgiska drömmen förklarades som vinnare med 54 procent av rösterna. Oppositionen hävdar att valet kantades av fusk och rysk inblandning. De får medhåll av internationella demokratiorganisationer, EU – och landets president Salome Zurabisjvili.
Hon deltar själv i protesterna och vägrar lämna sin post trots att hennes mandat går ut senare i december. Hennes argument är att det inte finns ett legitimt parlament som kan utse en ny president.
– Detta är ett helt folk i uppror, säger hon till France Inter.
– Valet stals. Det erkänns inte av någon. Vi har en regim som verkar utanför konstitutionen. Mitt eget mandat fortsätter tills en president utses på lagligt sätt.
De senaste fyra dagarnas protester har handlat om regeringens besked i slutet av förra veckan, att sätta Georgiens EU-anslutning på paus fram till 2028.
Georgien har officiell ansökarstatus till EU och strävan att bli medlem står inskriven i landets konstitution. Minst 80 procent av befolkningen är också för EU-medlemskap.
Men det regerande partiet och dess grundare, miljardären Bidzina Ivanisjvili, har allt mer närmat sig Rysslands ståndpunkter. EU och väst utmålas som ”det globala krigslägret” som vill dra in Georgien i kriget i Ukraina och i somras drev Georgiska drömmen igenom en ryskinspirerad lag mot ”utländska agenter”.
Läget påminner starkt om situationen i Ukraina vintern 2013–14.
Då utlöstes ett uppror av en Moskvatrogen ledares vägran att skriva på ett associationsavtal med EU. Den folkliga Majdanrevolutionen ledde till slut till att presidenten Viktor Janukovytj tvingades fly till Ryssland.
Detta i sin tur ledde till Putins ockupation av Krimhalvön, kriget i Donbass – och från februari 2022 en fullskalig rysk invasion.
Putinregimen hävdar – helt felaktigt – att revolutionen i Kiev iscensattes av amerikanska CIA och andra utländska underrättelsetjänster. Detta är grunden till att Kreml inte anser dagens ukrainska regering som legitim.
Nu förbereds en liknande historieskrivning om Georgien.
Förre presidenten Dmitrij Medvedev skriver i meddelandeappen Telegram att det som pågår i Tbilisi är ett försök till ”färgrevolution”.
”Landet rör sig snabbt längs den ukrainska vägen, mot den mörka avgrunden. Vanligen slutar sådana här saker illa.”
Georgien förlorade cirka 20 procent av sitt territorium under ett kort krig mot Ryssland 2008. Det är ett krig som Georgiens starke man Bidzina Ivanisjvili vill ”be om ursäkt för”.
Kan Putin upprepa scenariet från 2014 om de georgiska protesterna blir framgångsrika?
Inget är uteslutet. Men denna gång är den ryska militären starkt uppbunden längs fronten i Ukraina, där mellan 1 000 och 1 500 soldater dödas eller skadas varje dag.
I Georgien finns heller inte längre några områden där Putin kan ”rädda” rysktalande eller rysktillvända invånare från ”förtryck”, hans vanliga förevändning för krig. Dessa områden – Abchazien och Sydossetien – är sedan 2008 under rysk kontroll.
Läs mer:
Georgien: Presidenten uppmanar till protester mot valfusk
Här kastar oppositionen färg i valchefens ansikte
Anna-Lena Laurén: Georgien, Moldavien och Ukraina har mycket att lära om vad EU är
