Gisslén om marburg: ”Osannolikt med många svenska fall”

Under ett extrainsatt regeringssammanträde den 3 oktober beslutade regeringen och Folkhälsomyndigheten att klassa marburgviruset som en samhällsfarlig sjukdom i Sverige, samma kategori som ebola, smittkoppor och SARS.

– Myndigheterna kan därmed vidta utökade smittskyddsåtgärder om det skulle behövas, exempelvis kan smittskyddsläkare fatta beslut om karantän av fall med misstänkt smitta, säger statsepidemiolog Magnus Gisslén vid Folkhälsomyndigheten.

– Det är väldigt osannolikt att vi får många fall av marburg i Sverige, men eftersom varje fall är extremt resurskrävande skulle konsekvenserna för vården kunna bli väldigt stora.

Ett utbrott av marburg pågår just nu i Rwanda. Sjukdomen, som är besläktad med ebola, har mycket hög dödlighet och det finns inget vaccin mot viruset.

Magnus Gisslén bedömer att risken för svenska fall är mycket låg.

– Man har, som det ser ut, fått kontroll över utbrottet i Rwanda. Men risken för importfall kan inte uteslutas, säger han.

Han påpekar även att de flesta som insjuknat i viruset i Rwanda är sjukvårdspersonal.

– Nästan 80 procent av de smittade i det drabbade området är vårdpersonal, som exponerades för smittan innan de förstod att det handlade om marburg. Viruset är väldigt smittsamt om man kommer nära patienten, vilket man gör vid intensivvård.

Beredskapen inför samhällsfarliga sjukdomar likt marburg är god inom svensk sjukvård, enligt Magnus Gisslén.

– Vi har välutbildade infektionsläkare och annan infektionspersonal. Men det finns ingen hundraprocentig beredskap. Det kan handla om att en person har varit i ett drabbat område, blivit sjuk och hamnat på ett svenskt sjukhus utan att förstå att man är smittad, säger han.

– Därför är det så viktigt med information, exempelvis på flygplatser och som en del av reseinformationen. Så att man verkligen tänker på risken om man blir sjuk efter en resa i dessa områden.

Marburg är, precis som coronaviruset, en zoonos, vilket innebär att det sprids från djur till människa. Men där slutar likheterna, enligt Magnus Gisslén.

– Det här är inget luftburet virus och sprids med andra ord inte på samma sätt som covid. För att smittas av marburg krävs nära fysisk kontakt, och personer smittar inte heller innan de blir sjuka. Man insjuknar oftast hastigt och blir ganska snabbt försämrad i marburg, vilket gör att fall kan isoleras och smittspridningen begränsas, säger han.

Dödligheten i marburg är också betydligt högre än i corona, enligt Magnus Gisslén.

– Även om väldigt många dog i corona, så ligger dödligheten generellt klart under en procent. Vid det största marburgutbrottet för 20 år sedan i Angola var dödligheten i stället 90 procent, och i Rwanda ligger den på runt 25 procent, säger han.

Coronapandemin, med stora påfrestningar på sjukvården, har gett lärdomar inför framtida pandemier, menar Magnus Gisslén.

– Vården har lärt sig enormt mycket under pandemin, inklusive hur man snabbt kan öka kapaciteten när väldigt många är sjuka samtidigt och när många är svårt sjuka. Väldigt mycket bra forskning har gjorts, vilket vi kommer få stor nytta av inom många olika områden. Det har också blivit tydligt hur viktigt det är med beredskap och att ha tillgång till antivirala och andra typer av läkemedel, säger han och tillägger:

– Beredskapen har förbättrats, men det finns fortfarande mycket kvar att göra.

Läs mer:

Så ska en marburgsmittad kunna flyttas: ”Måste vara redo”

Marburg sprids vid direktkontakt med kroppsvätskor

Marburg klassas som samhällsfarlig sjukdom