Glädjesiffrorna: Flera tusenlappar mer i plånboken nästa år

Efter tre år av kraftigt stigande kostnader kan många svenska hushåll dra en lättnadens suck. Inflationen har fallit tillbaka, räntorna är på väg ner och skattesänkningar väntar på andra sidan årsskiftet.

– Stjärnorna står rätt nästa år. Privatekonomin kommer att stärkas från flera håll samtidigt. Alla de saker som bidrog till sämre tider tidigare har vänt till att nu ge medvind, säger Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar.

Han har tagit fram en kalkyl över hur levnadskostnaderna för en typisk tvåbarnsfamilj med bolån kommer att utvecklas nästa år. Den visar att ett genomsnittligt hushåll i Sverige kommer få ungefär 1 500 kronor mer över i plånboken varje månad, som ett resultat av sänkta kostnader.

– Kostnaderna går ner på totalen, primärt eftersom räntorna förväntas minska både under hösten och nästa år. Vi räknar med att de rörliga bolåneräntorna kommer att vara ungefär 1,1 procentenhet lägre i snitt nästa år jämfört med i år, säger Stefan Westerberg.

Allra mest kommer kostnaderna att minska för stockholmare, som i regel har de största bolånen. En Stockholmsfamilj kommer att få nästan 3 000 kronor i månaden i sänkta kostnader jämfört med 2024, enligt beräkningen.

– Vinnarna är de med stora bolån med rörlig ränta. Det är samma grupp som varit de stora förlorarna de senaste åren.

Men det är inte bara utgiftsbördan som kommer att lättas för många nästa år. Även på inkomstsidan kommer saker att förbättras. Inflationen har sjunkit till nivåer som ligger under de genomsnittliga förväntade löneökningarna, vilket betyder att pengarna räcker till mer.

– Reallönerna har redan börjat bli positiva nu och kommer att bli ännu bättre nästa år. Nästan allt du får i löneökning kommer att förstärka din köpkraft, som läget ser ut nu, säger Stefan Westerberg.

Men då ska man ha med sig att den höga inflationen under de senaste åren har raderat ut ett decennium av ökad köpkraft. Reallönen – det vill säga lönen efter att inflationen räknats bort – var för en genomsnittlig löntagare i fjol på samma nivå som 2013-14.

– Inflationen har stannat av, men det är ju inte så att priserna på mat därmed går ner, poängterar Madelén Falkenhäll, hållbarhetsekonom på Swedbank.

När det gäller skattesänkningarna är det höginkomsttagare som kommer att tjäna mest i kronor och ören. De med inkomster över 65 000 kronor i månaden kan dra nytta av att brytpunkten för statlig inkomstskatt höjs samt att avtrappningen i jobbskatteavdraget slopas.

De som däremot saknar jobb, eller har låga inkomster, och bor i hyresrätt kan inte räkna med samma privatekonomiska lättnad nästa år – tvärtom. För samtidigt som räntorna på bolån sänks fortsätter hyreshöjningarna.

– De som bor i hyreslägenheter har i mångt och mycket undsluppit de stora kostnadsökningarna som de med bolån fått utstå. Men många som bor i hyresrätter har generellt sett lägre marginaler. För dem kan en hyreshöjning på cirka fem procent två år i rad få stora konsekvenser, säger Stefan Westerberg.

Madelén Falkenhäll instämmer:

– Det är en ganska stor andel av befolkningen som kommer att få ökande kostnader.

Hon poängterar att många bostadsrättsföreningar inte heller har kompenserat sig fullt ut för kostnadsökningarna än, vilket betyder att ytterligare avgiftshöjningar kan vänta.

– Det kommer nog ta några år innan man känner att man kan lägga den här krisen bakom sig.

Om man tillhör gruppen som kommer få mer pengar över nästa år bör man i första hand tänka på att återställa sitt sparande, anser Stefan Westerberg.

– I den mån man har tagit av sin buffert för att få ekonomin att gå ihop rekommenderar jag att man fyller på den igen. Det är en ekonomisk livboj som förhoppningsvis har ökat i relevans under de senaste tre åren, då det blivit uppenbart att allt inte alltid går som planerat, säger han.