Glesbygdskommun går mot strömmen: ”babyboom”

Det är tidig morgon och ute har det precis börjat ljusna. Inne på förskolan i Alsen är lamporna tända. Runt bordet sörplar barnen i sig yoghurt och äter ostmackor. För drygt sju år sedan stod lokalen tom efter att kommunen lagt ned förskolan.

– Det man går miste om när man inte har en förskola i en by med massa barn är att vi som bor här inte lär känna varandra. Föräldrar har flyttat hit från olika delar av landet och förskolan blir en del av integrationen, säger Karin Bondesson, huvudman på förskolan Solstrålen.

Tidigare i år slog Sveriges kommuner och regioner, SKR, fast att över 1 000 förskolor kommer behöva stänga fram till år 2027. Anledningen är att det föds allt färre barn i Sverige. Men den jämtländska kommunen Krokom, där byn Alsen ligger, går mot strömmen. Här har kommunen satt ett ambitiöst befolkningsmål att nå 19 300 invånare till år 2040. Delmålet i år ligger på 15 690 invånare, ett mål som kommunen redan passerat då antalet invånare redan är upp i 15 715.

– Aldrig varit så stor babyboom i Alsen som det är nu, säger Karin Bondesson.

Att det finns många barnfamiljer i kommunen handlar dock inte om stigande födelsetal. Likt resten av landet minskar barnafödandet i Krokom, men från höga nivåer. Istället finns en annan förklaring.

– Kommunen har senaste decenniet haft ett positivt inflyttningsnetto och det är sannolikt att kommunen har egenskaper som lockar barnfamiljer, säger Glenn Sandström, docent i historisk demografi vid Umeå universitet.

I Krokoms fall är det enligt honom troligtvis ett kort pendlingsavstånd till Östersund, ett bra utbud av småhus och närheten till naturen som lockar.

Karin Bondesson som ursprungligen kommer från Östersund, är en av många som bidragit till statistiken. Efter 20 år i Stockholm och Malmö, saknade familjen närheten till släkt och natur. De beslöt sig för att flytta till Alsen, men hann knappt ställa in flyttlådorna innan kommunen stängde förskolan där dottern skulle gå.

Kommunen motiverade nedläggningen med att det fanns för många i närområdet. Tanken var i stället att föräldrarna skulle köra sina barn till närmast by 15 minuter bort.

– Men den ligger inte åt det håll som folket arbetar. Så det blir en timme extra om dagen eftersom man sedan måste åka till jobbet i helt motsatt riktning. Så det blev inte så många som kunde placera sina barn där, förklarar Karin Bondesson.

Hon tog saken i egna händer. Utan en krona på fickan lånade hon till startkapitalet. Med hjälp av andra föräldrar målade de om lokalerna. För att veta vilka fallgropar som bör undvikas ringde hon bekanta som drivit förskola på andra orter.

– Det är inte bara att öppna en förskola för att man tycker barn är gulliga. Det är mycket som ska klaffa, men jag trodde på idén, säger hon.

Förskolan har i dag 21 inskrivna barn och ytterligare nio står i kö. Att ta emot fler är inte aktuellt. Tisdag till torsdag är det full förskolegrupp, för att alla ska rymmas har förskolan hyrt tillfälliga lokaler i en intilliggande lågstadieskola.

– Just nu är det den här lösningen vi har. Den är inte permanent utan det är så vi behöver fixa och trixa för att kunna ha verksamheten i gång, säger Karin Bondesson.

– Nästa läsår finns det inte plats för oss eftersom det även blir fler barn på skolan, vilket i sig är ett positivt problem med att fler och fler hittar hit och trivs.

Förutom förskola och skola har Alsen en aktiv idrottsförening och ett byalag som driver badplats, tvättstuga och gatubelysning och även en bensinpump. Enligt Karin Bondesson är det drivkraften som gör Alsen till en attraktiv plats att leva på.

– Det behövs eldsjälar som drar igång något. Engagemang bildar en positiv spiral som gör det lättare för någon ny att ta efter, säger hon och understryker att det gäller oavsett plats.

– Även om scenarierna ser olika ut för de som bor i ett område med hög kriminalitet eller på landsbygden med undermålig infrastruktur, krävs samma typ av engagemang för att skapa en plats med bra livskvalitet.