Det framgår av det 17 sidor långa förslaget till Göteborgs plan mot rasism för åren 2025-28 som stadsledningskontoret efter ett års arbete nu lägger fram för politikerna i kommunstyrelsen.
Det rödgröna styret har velat få förslag på hur planen kan förlängas ”samt uppdateras utifrån nya omvärldsförutsättningar.” Partierna S, V och MP efterlyste också en ”fördjupad analys av hur rasism i Göteborg tar sig uttryck och olika gruppers utsatthet” där man ville se ”förslag på gruppspecifika åtgärder.”
Särskilt lyftes den rasism som drabbar afrosvenskar, muslimer, judar, romer och samer.
Fyra partier till höger – M, L, KD och D – lade ett motförslag där de även ville utreda ”i vilken omfattning stadens anställda blir beskyllda för rasism utan att det finns grund för anklagelsen” liksom ”om det finns särskilda grupper som i högre utsträckning utsätter minoriteter för rasism.”
Någon separat, bredare, undersökning av graden av rasism som olika grupper upplever har inte tagits fram för den nya planen. I stället hänvisas till tidigare rapporter och dialoger som utredarna nu haft med med berörda minoritetsgrupper och samråd med olika enheter inom kommunen.
Flera av de förslag som läggs fram handlar om att stärka kunskap och kompetens hos chefer och anställda i kommunen. Till exempel ska samtliga rektorer i för- och grundskolan ”förstärka sina kunskaper om olika diskrimineringsgrunder och minoritetsgrupper”.
Skolledningarna ska då ”säkerställa att samtliga diskrimineringsgrunder och nationella minoritetsperspektiv ingår i kartläggningar, analys, åtgärder och uppföljning.”
På liknande sätt föreslås kompetensen höjas inom socialtjänsten som varje år ska genomföra dialoger med minoriteter i varje stadsområde.
Kulturnämnden föreslås få ansvar för att antalet högtids- och minnesdagar för minoriteter på Göteborgs kulturinstitutioner utökas med en judisk och en afrosvensk sådan.
Valet av judisk minnesdag föreslås att bestämmas i samråd med den judiska minoriteten. För afrosvenskar nämner utredningen 9 oktober som lämplig, den dag som högtidlighåller avskaffandet av slaveriet på S:t Barthélemy år 1847.
Alla minoriteters minnesdagar ska också, föreslår man, uppmärksammas inom äldreomsorgen, på skolor och förskolor.
Ett specifikt projekt föreslås bli permanent: ”Motståndskraft mot rasism i Nordost” som drogs igång 2021, då delvis med finansiering från Socialstyrelsen.
Ytterligare ett grepp som politikerna rekommenderas införa är vad man kallar ett årligt forum mot rasism med berörda minoriteter och andra aktörer.
Innan planen fastställs ska den ut på en bred remiss.
