Han representerar Socialdemokraterna, är kommunalråd med ansvar för stadsbyggnad i Göteborg och den som har att se till att partiets mål om att bygga mer ”traditionell arkitektur” – och färre ”lådor av glas och betong” – blir praktik.
I marssolen står Hulter på en återvändsgata i ett utsatt miljonprogramsområde i nordöstra Göteborg och pekar på en bevuxen sluttning intill betongkolosser i åttiotalsfärger.
– Titta, det ligger så pass högt, härifrån får folk fin utsikt åt väster och söder.
Platsen, Siriusgatan i Bergsjön, blir det första konkreta exemplet på hur den politiska inriktningen förändrar stadsbilden i ett större område.
Nya arkitektskisser på gruppen radhus som Egnahemsbolaget, en del av allmännyttan, ska bygga här skiljer sig från skisserna som togs fram 2022, då detaljplanen för Siriusgatan blev klar.
Egnahemsbolaget hade den gången låtit arkitektbyrån What! rita och de presenterade en mörkare färgskala och med andra fasad- och takmaterial jämfört med de skisser som arkitektbyrån White nu tagit fram.
Nu har radhusen i stället den karaktär och den färg- och materialpalett som präglar några av Göteborgs mest eftertraktade stadsdelar, som Kungsladugård, Änggården och i Örgryte.
”Bebyggelsen utgår från stadens krav på gestaltning med klassisk arkitektur”, skriver Egnahemsbolaget, som till hösten planerar att ta in intresseanmälningar för köp.
Inriktningen kan sägas vara hämtad från det rödgröna styrets budget. Där sägs att ”modernistisk stadsplanering ska undvikas i högsta möjliga mån” och att nya flerbostadshus ”ska hålla hög arkitektonisk kvalitet, exempelvis genom i klassisk, traditionell arkitektur och moderna landshövdingehus” med ”tilltalande gestaltning”.
Göteborgs S-märkta nyordning om ”klassisk arkitektur”, som partiets förstanamn Jonas Attenius började skapa rubriker kring för fem år sedan, tar i dag plats även i den nationella debatten, den som den senaste tiden eldats på av företrädare för det så kallade Arkitekturupproret.
– Vårt mål är ju att avveckla modernismen helt och hållet. Allt som byggs i Sverige ska vara i klassisk tradition. Allt, sa upprorets företrädare Michael Diamant nyligen i SvD.
I tidningen Arbetet svarade Kolbjörn Guwallius honom under rubriken ”det Arkitekturupproret vill ha är fascism”.
Åter till Göteborg: Där har stadsarkitekten Björn Siesjö kallat det politiska direktivet för ”något slags totalitär ryggmärgsreflex” medan kommunalrådet Johannes Hulter talat om ”en modernistisk hegemoni” inom arkitektkåren i otakt med vad folk vill ha.
I dag, några år senare, upplever Johannes Hulter, med en fil mag i idé- och lärdomshistoria och praktisk filosofi i bagaget, att ett skifte skett.
– Jag ska inte recensera Arkitekturupproret. Det är bra att människor engagerar sig och ger uttryck för sina åsikter, och om andra vill bygga i modernistisk stil är det inte konstigt att man reagerar, menar jag. För vi har absolut ett paradigmskifte. Vi byter spår.
Om att radhusen på Siriusgatan i Bergsjön nu får en annan prägel än i de tidigare skisserna säger Johannes Hulter att ”vi gett allmännyttan tydliga instruktioner i stadens budget”.
Det nekar inte Egnahemsbolaget vd Erik Windt-Wallenberg till att han noterat.
– Det här var ett projekt som vi på grund av konjunkturen behövde pausa, nu aktiverar vi det igen och de planer som Framtiden Byggutveckling tagit fram är smakfulla och vore roligt att uppföra, det tillför något nytt i området.
Hur reagerar arkitekter på de nya vindarna om byggnadsstil?
– Jag har inte Inte upplevt något knorrande eller missnöje i det här fallet. Nu är det det här utseendet som efterfrågas från Göteborgs politiker. Att då presentera något annat skulle bara skapa onödig konflikt, och vi som kommunalt bolag behöver vara följsamma.
Men Erik Windt-Wallenberg vill inte svara på vilken skiss han tycker är snyggast, den äldre eller den nya:
– Vissa tycker att den nya är finare, andra att det hämmar utveckling. Men den debatten lämnar jag åt andra.
Ytterst ansvarig för politikens uppdrag till allmännyttan i Göteborg är AB Framtidens vd Terje Johansson.
– Jag hoppas att dessa hus signalerar en tro på området och att stilen, som för tankarna till exempelvis Kungsladugård och Örgryte, ska bidra till en större variation av bostäder i Bergsjön, säger han.
Tror du att den här så kallade klassiska stilen gör dem lättare att sälja?
– Vår bedömning är att gestaltningen kommer att bidra till efterfrågan.
I debattstormens öga står arkitekterna själva, som ska balansera politikens riktningsvisare med den egna professionen. Hos What! Arkitektur i Göteborg, som ritade de tidigare skisserna på radhusen på Siriusgatan, säger Peter Hulting:
– Jag tycker om klassisk arkitektur men det finns även många exempel på välgjord och uppskattad arkitektur inom alla andra tidsepoker och arkitekturstilar.
– Vad vi behöver är en mer omsorgsfull arkitektur med välstuderade detaljer, kvalitativa material och ett gediget utförande i byggskedet. Det här kostar lite mer i tid men å andra sidan kan det vara väl värt då vi bygger hus som staden och dess invånare ska leva med under lång tid.
Visst handlar det om ett skifte inom arkitekturen, det som kommunalrådet Johannes Hulter talar om. Det säger Johan Lundin vid byrån White och ansvarig för Siriusgatanprojektet.
– Ja, det är ett paradigmskifte. Det som politiken och allmännyttan i Göteborg nu försöker göra är att återgå till ett stadsbyggnadsideal som handlar om lyfta kvaliteter som ofta är saknade i våra bostadsområden, säger Johan Lundin.
Men det handlar mer om stadsbyggnadsprinciper än utseende, menar han, och nämner sådant som entréer ut mot gata, uteplats på marken, tydliga gaturum där alla möts.
– Det stärker trivsel och trygghet, det är vad det handlar om på Siriusgatan. Sen kan man utforma byggnaderna med olika uttryck. Det är underordnat i det stora hela.
– Nu har vi hjälpt till att ta fram vackra bostäder som är kostnadseffektiva att producera. Men det är stadsbyggnadsfrågan som är det viktiga, och en bra stadsplan tål en mångfald av uttryck.
Vad säger du till den som tycker att det är tråkigt när hundra år gamla ideal kopieras?
– Det gör vi inte. Det blir alltid nytt, med nya metoder och förutsättningar. Vi har inte som metod att kopiera något. Däremot låter vi oss gärna inspireras av vår lokala byggnadstradition.
