Det har snart gått 14 år sedan Jim Gottfridsson debuterade i landslaget. I mästerskap efter mästerskap har han varit den ledande spelaren både på och utanför planen. Men under detta Europamästerskap har 33-åringen fått ta ett kliv tillbaka och lämna över startplatsen som mittnia och spelmotor till Felix Claar.
Inför söndagskvällens match mot Island i huvudrundans andra omgång berättar Gottfridsson hur han ser på sin nya roll och hur det är att tillbringa mycket tid på avbytarbänken.
– Jag har varit förstaval på mittniopositionen sedan 2016 och burit det här landslaget. Det har jag gjort med stolthet. Nu har han (Claar) tagit det här steget, vilket jag är den förste som klappar honom på axeln för, och nu låter jag honom gasa. Jag är där för att stötta honom och är det så att han behöver en paus eller att vi spelar tillsammans är jag där och hjälper honom, säger Gottfridsson, som inte har några problem med att inte ständigt vara i rampljuset.
– Jag är väldigt prestigelös. Det är mig som medierna skrivit om länge, men jag vet hur viktig Felix är för det här laget. Och det spel som han spelar kan jag inte spela, för jag har inte den fysiken.
Claar har fått sitt stora genombrott i världshandbollen de senaste åren, men hade en skada som hämmade honom under OS i Paris och han missade fjolårets VM helt. Under EM har Magdeburgspelaren visat klassen och varit en av turneringens främsta.
Gottfridsson hyllar sin lagkamrat och imponeras av honom på flera sätt.
– Han är mycket starkare i kroppen än många tror och otroligt duktig på att skydda bollen och skjuta vid kontakt. Även när han blir upphakad kan han passa eller skjuta själv. Sedan är han bra både på att gå till höger och till vänster, säger Gottfridsson och betonar att man inte får glömma bort Claars försvarsspel.
– Ofta pratat man mycket om hur bra han är offensivt och glömmer vilket hästjobb han gör bakåt. Totalt sett är han en av de bästa handbollsspelarna i världen just nu, säger Gottfridsson.
Under EM har Gottfridsson, numera i ungerska topplaget Pick Szeged, som tränas av förbundskapten Michael Apelgren, visat att han fortfarande har mycket att ge. Han berättar att många frågat hur han känner över att vara förpassad till avbytarbänken och förklarar att han inte ser det på det sättet, utan att han är del av laget och att han i sin nya roll kan ge det svenska spelet en ny dimension.
– Från bänken tittar jag mycket på hur motståndarna försvarar och det gör att när jag kommer in har jag en del verktyg med mig och försöker använda dem under de minuter som jag är inne. Sedan vet jag att i vissa matcher blir det fler minuter och i andra som mot Georgien blir det fler. Nu har jag fått en del speltid med ungtuppen (Nikola) Roganovic och jag tror att han tycker det är rätt kul att spela med mig. Jag vet precis vad han är duktig på och kan sätta honom i lägen och låta honom vara i rampljuset. Han kommer att bli en stor spelare.
Hur mycket snack har du haft med Michael Apelgren om din nya roll?
– Vi har ju pratat dagligen eftersom han är min tränare i Ungern. Micke har varit väldigt öppen med hur han vill ha det och det är något som jag uppskattar. Han är väldigt ärlig som människa och det är jag också. Ibland svider ärligheten, men jag har sagt: Är det så här du vill ha det, är jag den förste som ställer mig bakom. Jag har inga behov av att behöva synas.
Men i timeouterna är det fortfarande du som hörs mycket.
– Jag tycker att jag och Micke, men även Felix, även om han är lite mer tystlåten, har hittat en bra mix. Vi vet hur vi ska få ut det bästa av Felix och jag får mycket frihet även när det gäller hur jag ska spela. Det är prestigelöst även där.
Det är inte bara på handbollsplanen som Gottfridsson har en ny roll. Inför EM prydde han omslaget på serietidningen Kalle Anka & Co under namnet Tim Getskäggsson och han dyker även upp som en fiktiv figur i den nyutkomna barnboken ”På liv och död”, skriven av Anders Blentare.
Det är ett projekt som ligger honom varmt om hjärtat.
– Jag går i bräschen för att unga ska läsa och jag läser mycket för mina barn. Det är extra viktigt för oss som bor utomlands att läsa mycket för att få upp barnens språkförmåga, säger Gottfridsson, som tycker det är roligt att göra något nytt ”på gamla dar” och uppmärksammas i ett annat sammanhang.
– Det tar jag som ett kvitto på att man gjort något bra, inte bara för svensk handboll, säger han.
