På måndagsmorgonen kom nyheten: Graham Potter är klar som förbundskapten för Sverige efter nyligen sparkade Jon Dahl Tomasson.
Den tidigare Brighton, Chelsea och West Ham-tränaren kommer att leda landslaget när det samlas för de avslutande gruppspelsmatcherna i VM-kvalet i mitten av november.
För många är det ett kärt återseende. 50-årige Potters relation till svensk fotboll började 2011 när han fick uppdraget att börja träna Östersunds FK, som då låg i division 2. Han blev kvar där i sju, nästan osannolikt framgångsrika år under vilka han förde ÖFK genom divisionerna upp i allsvenskan, till seger i Svenska cupen och spel i Europa League.
Mittbacken Douglas Bergqvist minns en danscirkel. Hela ÖFK – spelare, ledare och annan personal – stod uppställda i en ring. Musiken pumpade. En efter en fick de gå in och dans loss i mitten, till de övrigas jubel.
Det var ett av de många, okonventionella sätt som tränaren Graham Potter använde för att få gruppen att komma samman.
– Några av grabbarna hade så klart bättre rytmer än andra, och vissa var mer självsäkra. Men i slutändan var det 40–50 personer som alla gick in och dansade, säger Bergqvist, som spelade i Östersund 2014–2019.
– Såna grejer fick alla att lita på varandra, tro på varandra. Det gav oss ett självförtroende och en lagmoral som inte har slagits på något annat ställe jag varit på under min karriär.
Dansen var bara en av många kulturövningar som Graham Potter fick sitt lag att ägna sig åt medan han var tränare i Jämtlandsklubben.
Utöver att spela fotboll uppförde spelarna en tolkning av baletten Svansjön, sjöng och showade på Storsjöteatern, skapade konst, hade vernissage, skrev en bok tillsammans och startade läsecirklar.
Potters ambition var, tillsammans med klubbens senare diskrediterade starke man Daniel Kindberg, att skapa en empatisk och tillåtande miljö.
Douglas Bergqvist säger att det gjorde gruppen bättre även som fotbollspelare, eftersom det gjorde dem mindre rädda för att misslyckas:
– Vågar man misslyckas privat så vågar man också misslyckas på planen. Allt handlar om hur man agerar efter det. Att få till den teamworken gjorde också att laget accepterar att man misslyckas ibland och att man då går ihop, i samma riktning. De där kulturprojekten var en bra lärdom. Det fick oss att kliva ur vår bekvämlighetszon.
Som spelare var Graham Potter själv varit en duktig vänsterback. Under karriären spelade han mest i den näst högsta ligan i England, men också i Premier League med Southampton.
När han lagt av och bestämde sig för att bli tränare tog han omvägen via fem år på universitet där han pluggade samhällsvetenskap, emotionell intelligens och ledarskap.
Den första säsongen vann ÖFK serien i division 2. Året därpå upprepade de bedriften i division 1 och tog klivet upp i superettan. Där blev det tre säsonger. Hösten 2015 slutade laget på andra plats och var som första jämtländska lag någonsin klart för allsvenskan.
– Han var på många sätt före sin tid, i alla fall i superettan, med hur vi förberedde oss genom att kolla video och annat. Han var också väldigt interaktiv, berättade inte bara vad vi skulle göra utan fick oss att ställa frågor, säger Douglas Bergqvist, som i dag spelar i den tjeckiska andraligan.
– Hans största styrka är den mänskliga sidan, och hur han ville få oss att växa som människor. Det gav oss självförtroende för att kunna leverera på planen. Jag tror att alla som var där kan säga att vi blev bättre människor under den perioden vi var under Graham.
Den jämtländska framgångssagan fortsatte under Potters ledning, trots nivåhöjningen. Säsongen 2017 vann Östersund sin första stora titel när man tog hem svenska cupen.
Mittbacken Tom Pettersson, nu i SM-guldvinnande Mjällby, berättar i podden ”Drömelvan” från fotbollsmagasinet Offside om hur Potter och lagledningen inför finalmatchen mot IFK Norrköping fixat brev till spelarna där både tränaren själv och anhöriga skrev personligt om vad de betydde för dem.
– Det var egentligen inget om fotbollsdelen. Det var personligheten som gällde. Här var det verkligen på papper vad mamma och pappa tyckte och hur stolta de var över en. Hade det inte varit så stark machokultur inom fotbollen så hade alla suttit och bölat, säger Pettersson.
– Vi kände i omklädningsrummet att inte fasiken kan vi förlora den här matchen. Och så blev det.
Cupsegern gav ÖFK chansen att få spela Europa League. I kvalet besegrades turkiska jätten Galatasaray, nederländska Fola Esch och grekiska Paok. I gruppspelet plockade man poäng av både Athletic Bilbao och Hertha Berlin och fick spela 16-delsfinal mot Arsenal.
Östersund förlorade med 0–3 på hemmaplan och inför returen i London i februari 2018 sa Potter själv att det ”behövdes ett mirakel” för att kunna vända. Ett mirakel inträffade nästan. Östersund lyckades vinna matchen med 2–1, men åkte ändå ur turneringen.
Med framgångarna väcktes också intresset för Potter runt om i Fotbollseuropa. Främst i Storbritannien. Sommaren 2018 lämnade han till slut Östersund och skrev på för Swansea i andraligan Championship.
Efter bara en säsong tog han steget till Premier League och blev tränare för Brighton. Nya framgångar där gjorde honom allt hetare på marknaden. Bland annat kallade tränarkollegan Pep Guardiola Potter för Englands bästa tränare.
Kulturövningarna var dock borta. Graham Potter sa hösten 2021 på telefon till DN att det hade varit ett misstag att försöka kopiera projektet i Östersund rakt av.
– Men vi jobbar mycket med självmedvetenhet, vi diskuterar sårbarhet och mod, delar historier och låter spelarna tala inför grupp.
Han fick också redan då fundera på vad han skulle säga om svenska landslaget någon gång i framtiden skulle vilja han honom som förbundskapten?
– Då måste jag fräscha upp min svenska först. Men jag skulle älska att någon gång jobba i Sverige igen, så vem vet, var Potters svar.
Hans karriär fortsatte uppåt. 2022 köpte storklubben Chelsea ut Graham Potter från kontraktet med Brighton, som ersättare till Englands nuvarande förbundskapten Thomas Tuchel som då fått sparken.
Chelsea och Potter skrev ett femårskontrakt, men samarbetet varade bara sju månader. Sedan fick tränaren i april 2023 sparken på grund av uteblivna resultat.
Potter tog därefter en paus från tränarbänken. Först i januari i år var han tillbaka när han skrev på för West Ham (som då sparkat tränaren Julen Lopetegui). I september 2025 fick han dock gå även därifrån efter en dålig start på säsongen.
Graham Potter ska ha fått frågan om han var intresserad av att ta över det svenska landslaget redan 2023, när Janne Andersson lämnade, men valde då att fokusera på klubblagskarriären. Nu är läget ett annat.
Trots att han fått sparken från sina två senaste uppdrag tror hans tidigare adept Douglas Bergqvist att Potter passar utmärkt i förbundskaptensrollen. Han tror inte det skulle ändras om Potter bara får träffa landslagsspelarna ett par gånger per år under samlingarna, istället för varje dag som i ett klubblag.
– Han kan få ut det bästa ur vem som helst. Om det så är materialaren som jobbar där eller den bästa strikern. Han är väldigt hävgiven och får en att känna sig viktig. Det räckte med en konversation så köpte man hans vision, säger Bergqvist.
En del av kritiken som riktats mot landslaget under det, hittills, misslyckade VM-kvalspelet har handlat om oförmågan att ändra på matchbilden. Spelet har fortsatt att se likadant ut även om det inte funkat i matchen, och oavsett hur motståndarna agerat.
Douglas Bergqvist har svårt att tro att Graham Potter skulle hamna i liknande situationer.
– Han kunde anpassa sig. Hade alltid tre-fyra olika lösningar beroende på vad motståndarna gjorde, var vi var i matchen, hur det såg ut resultatmässigt.
Det har gått många år sedan han själv hade Graham Potter som tränare, men tiden i Östersund forsätter att vara speciell.
– Vi kom alla dit från väldigt olika håll. Vi var inte alla de bästa fotbollsspelarna, men Graham specifikt fick oss alla att känna oss viktiga. Det var verkligen känslan att ingen var större än laget, säger Douglas Bergqvist.
– Jag har snackat med många grabbar som både gått vidare till den högsta nivån sedan dess, och de som varit lägre. Stämningen och laget som vi fick ihop under åren i Östersund har inget kunnat mäta sig med. Det var en speciell period.
Läs mer:
Livlinan som återstår för Blågult – kan bli VM trots fiaskot
