En grupp elever står redo för att köra på vattenbanan igen – den här gången i lite högre hastighet. En av dem är 18-åriga Malin Ronnhammar.
– Det känns bra, men det är lite nervigt, säger hon.
Att köra på halkbana är en del av ”risktvåan”, där elever får lära sig hantera riskfyllda situationer. Men så har det inte alltid varit. I år är det femtio år sedan halkbanan blev ett obligatoriskt moment i körkortsutbildningen i vissa delar av Sverige, däribland Stockholm.
– Det tog ganska lång tid att komma fram till den utbildning vi har i dag, säger Hans Löfgren, vd på Stockholms trafiksäkerhetscenter Gillinge AB.
Gillingebanan är Sveriges näst äldsta halkbana och invigdes år 1975 av kung Carl XVI Gustaf. Fem decennier senare ser utbildningen helt annorlunda ut.
– Man har i princip vänt upp och ner på hela utbildningen. I stället för att lära ut hur man manövrerar fordonet är fokuset i dag på att undvika de situationerna helt, säger Hans Löfgren.
Utbildningen består till stor del av hur man förhindrar risker i trafiken – och om att ge sig själv rätt förutsättningar, säger Löfgren.
– Vi vill skapa en levande diskussion mellan eleverna, inte bara godkänna eller underkänna elever så som man gjorde förr.
Men även tekniken har förändrats sedan 1975. I dag används bara elbilar för halkkörningen på Gillinge – allt för att hänga med i tiden.
– Moderna bilar är så utrustade att du knappt märker att det gått snett förrän du ligger i diket. Därför är riskerna så viktiga att prata om.
Ute på halkbanan blöter vattensprinkler ner vägbanan med jämna mellanrum. I det gula kontrollhuset sitter läraren Enrique Eklund Gonzalo och ger eleverna klartecken för att köra iväg.
– Det är många som blir förvånade över hur lång bromssträckan egentligen är, säger han.
Han har jobbat här i fem år. Det är både mötet med elever och att få lära ut trafiksäkerhet som är det roliga med jobbet. Hans främsta tips: tänk på hastigheten.
– Det är hastigheten som avgör om man klarar sig eller inte, säger han.
Pierre Kronberg är en av eleverna som kör på halkbanan. En lärorik men lite läskig erfarenhet han tror att många kan ha nytta av.
– Man blir lite förvånad över att det tar så lång tid att bromsa. Det hade nog varit bra om de som redan har körkort får gå igenom det här igen, säger han.
Varje år utbildas knappt tjugo tusen bilförare på Gillinge. Genom åren har både polis, militär och brandkår haft fortbildning här.
– Det här är skitroligt och skitviktigt. Många minns sin halkkörning. Den har ofta gett stora intryck och det finns en tanke bakom det. Vi vill att man ska komma ihåg riskerna, säger Hans Löfgren.
