Söndagen den 19 januari trädde den sex veckor långa vapenvilan mellan Israel och Hamas i kraft. Medan Israel ihärdigt påpekade att man bara temporärt avslutat kriget för att få gisslan fri strömmade hundratals beväpnade Hamasmän ut på gatorna i Gaza och deklarerade vad de kallar för seger.
Vid frigivningen av de fyra israeliska, kvinnliga soldaterna lördagen den 25 januari ställde Hamas upp till synes rustade till tänderna – flankerade av sina egna Qassambrigader och palestinska Islamiska Jihads al-Qud.
För båda sidor handlar det om viktiga symbolhandlingar. Israels mål att förinta Hamas har inte uppnåtts och ingen vet om den israeliska militärens påstående att man dödat 18 000 Hamaskrigare stämmer.
– Hamas är under alla omständigheter inte besegrat. Nu vill man signalera att man är kapabel och visa upp en fasad att man har läget under kontroll, säger Michael Schulz, professor i freds- och utvecklingsforskning.
Några dagar efter att vapenvilan trätt i kraft ska Hamas, enligt Jerusalem Post, ha placerat ut 6 000 poliser över hela Gaza, också det ett slags styrkedemonstration.
Men vad har Hamas för avsikter nu? Bland lokalbefolkningen väcker terrorgruppens agerande både fruktan och osäkerhet.
– Vapnet som riktades mot den israeliska ockupationen kommer att riktas mot folket, särskilt mot Hamas kritiker. Alla vet att Hamas kommer att missbruka sin makt. Ingen vågar konfrontera dem, säger frilansjournalisten Mohammad al-Najjar som tvingats fly från de norra delarna av Gaza till de södra.
Hamas deklarerade i veckan att de ska se till att öppna så många skolor som möjligt så snart som möjligt i Gaza. Samtidigt publicerades ett videoklipp i en kanal på Telegram som har 1,7 miljoner följare. Videon visar hur fyra Hamasmän avrättar tre personer – påstått misstänkta kollaboratörer till Israel – som ligger på marken. Också det ses som en påminnelse till folket om vem det är som bestämmer – oavsett om videoklippet är äkta eller inte.
– Vi vet att flera av de som avrättas har kritiserat Hamas för att ha dragit in Gazaremsan i detta krig, eller för att har de försökt stjäla mat från Hamas lager. Att de offentligt avrättar misstänkta förrädare har vi sett många gånger förr. Det är så Hamas agerar, säger Mohammad al-Najjar.
Vilket folkligt stöd har man då, efter att över 47 000 människor dödats och förmodligen 10 000 döda människor förväntas grävas fram ur rasmassorna?
I september förra året visade en undersökning från Palestinian center for policy and survey research, PCPSR, en betydande nedgång i stödet för Hamas attacken den 7 oktober 2023 bland befolkningen i Gaza och på ockuperade Västbanken. Även stödet för Hamas i stort hade sjunkit medan stödet för en tvåstatslösning och förhandling framför väpnad kamp ökat. Stödet för dem är definitivt större på Västbanken än i Gaza.
En ny, liknande undersökning av samma institut, är på väg men har ännu inte publicerats.
– Hur vapenvilan kommer att påverka resultatet återstår att se. Det är dock uppenbart att Hamas inte har några problem med att rekrytera nya krigare. Det finns många arga, unga och traumatiserade män som växt upp med konflikten och som är redo att dö för saken, säger Michael Schulz.
Enligt amerikanska underrättelseuppgifter har Hamas rekryterat mellan 10 000 och 15 000 soldater sedan kriget mot Israel startade den 7 oktober 2023, rapporterar Reuters. Samtidigt har ett motsvarande antal Hamas-medlemmar dött i kriget, Israel hävdar att man dödat 18 000.
– Oavsett vilka siffror som stämmer så har många erfarna krigare ersatts av yngre, mindre utbildade och mer aggressiva individer med mindre respekt för civila och deras frihet, säger Abdalhadi Alijla, fristående senior svensk-palestinsk forskare.
Enligt honom har Hamas länge varit impopulära på Gazaremsan när det gäller deras roll som administratör av civila tjänster. Andra ser dem som ansvariga för utvecklingen och anklagar dem för det som palestinierna utsatts för. Samtidigt är stödet för militärt motstånd ändå stort, vilket beror på den extrema nivån av lidande som folket utsätts för.
– Palestinierna är rädda för verkligheten just nu. De har inga hem, ingen utbildning, maten är fortfarande knapp. Det trauma man gått igenom är verkligen tungt. Någon sade till mig: ”Om all mänsklighetens trauma genom historien lades på ena sidan, och Gazabornas trauma under dessa 15 månader på den andra sidan, skulle Gaza-sidan väga tyngre”, säger Abdalhadi Alijla.
Sedan förra sommaren har Hamas undvikit att tala om vilka ledarna är, vem som gör vad. En lång rad nyckelpersoner i terrororganisationen har de facto dödats, och hur läget är bakom kulisserna går inte att säga.
– Oavsett om de har dåligt med ammunition och mat är det i princip omöjligt att få bort en organisation som trots allt fortfarande har en fast förankring hos befolkningen, säger Michael Schulz.
Abdalhadi Alijla menar dock att man inte ska överdriva Hamas makt:
– De kommande veckorna kommer att visa om de kan hantera situationen. Bilden är fortfarande oklar. Hamas kommer att ha en roll i Gaza – men hur och i vilken utsträckning? Det får vi se, säger han.
Varken Michael Schulz eller Abdalhadi Alijla tror att det är möjligt för Israel att nå det mål man satt upp – att utplåna Hamas.
– Det behövs en politisk lösning, annars kommer Hamas eller någon annan att finnas kvar och bli starkare. Idéer dör aldrig, men arméer och stater gör det, säger Abdalhadi Alijla.
