Torrprodukter som ris och mjöl. Charkprodukter eller bröd och snacks – men mest frukt och grönt som inte håller butiksmått längre. All typ av mat landar i Blessed Amoateng Bawuahs kök.
– En liten brun prick på bananerna och de vill kasta. Varför vill ingen köpa dem, de är ju som godast då!
Blessed Amoateng Bawuah förpackar råvarorna i papperspåsar eller uttjänta lösgodislådor i plast, fotograferar dem och publicerar bilderna i sin grupp på Facebook.
De som vill ha får anmäla intresse. När han har mycket mat hemma får alla komma, när det är skralt försöker han rikta insatserna. Hushåll med barn går alltid före.
Det är människor från hela Malmö som kommer. De som befinner sig i konstant minus, men även de som vanligtvis har pengar, men som hamnat i en tillfällig kris.
– Det som överraskat mig, är hur många människor som är i behov här i Malmö, jag visste inte det, säger han.
Elinn Leo Sandberg är doktorand vid Socialhögskolan i Lund och riktar i sin avhandling in sig på matfattigdom i Sverige och civilsamhällets mathjälp till människor i ekonomisk utsatthet.
Hon har mest tittat på etablerade organisationer som till exempel Stadsmissionen och Frälsningsarmén. Det finns ännu ingen forskning som helt har lyckats fånga in fenomenet med mathjälp på nätet men Elinn Leo Sandbergs bild är att det blir allt vanligare.
Hjälpen är oftast inte organiserad. Den går från privatperson till privatperson. Kontakter som över tid bygger något som är mer av en virtuell version av ett community.
– Som i USA där det finns olika typer av community kitchens. Det kan stå kylskåp eller hyllor där alla kan komma och ta. Jag tror att det kan komma att bli en sån kultur på sociala medier, en inställning om att ”här hjälps vi alla åt”, säger Elinn Leo Sandberg.
Blessed Amoateng Bawuah har jobbat upp kontakter med butiker som skänker honom maten gratis. Han har märkt att butikerna tänker olika om den saken, vissa ser det som ett bra sätt att minska matsvinnet på, medan andra tänker precis tvärtom.
– Jag ser hur de stora kedjorna gör, de kastar ner allt i jättestora containrar. De trycker på knappen, pressar allt och skickar det på brännbart, säger han och suckar:
– Fy fan! Ursäkta mitt språk, men så får man inte göra. Det är mat som fortfarande är bra. Och det finns ekonomiskt utsatt folk som skulle vara tacksamma för att få den maten.
Varför gör du det här?
– Jag gör det för att rädda maten, som respekt för maten och för att jag själv har fått hjälp, jag vill gärna ge tillbaka på det sätt jag kan.
Han ger aldrig någon några pengar och han tar aldrig emot pengar, säger han.
Men varför börjar du inte engagera dig ideellt i någon organisation som redan finns, varför gör du allt detta jobb själv?
– Jag har fått erbjudanden om att samarbeta, men min tid är så begränsad. Så jag kan bara hjälpa till när jag har möjlighet, jag hinner inte sitta i möten och organisera mig.
Blessed Amoateng Bawuah arbetar timmar på lager vid behov, han studerar och har hand om sin treåriga son varannan vecka. Så vissa veckor hinner han varken hämta eller dela ut mat. När vi hälsar på finns inte mycket i kylarna (Ja, han har två kylskåp och två frysar).
När han har hämtat mat är det proppfullt i alla skåp och då blir det hektiskt. Då kan han få upp till 30 besök i veckan.
En del skäms för att be om hjälp. Därför ger han varje person en tid när de kan komma och hämta mat.
– Och det är tystnadsplikt. Ingen får veta vem som hämtar mat hos mig, säger Blessed Amoateng Bawuah och fortsätter:
– Det finns vissa som inte kan komma och hämta, en fembarnsmamma som jag hjälper, hennes yngsta är knappt ett år, så hon har svårt att komma till mig. Då cyklar jag och lämnar mat hos henne i stället.
Men välgörenhet kan inte ersätta välfärd. Elinn Leo Sandberg ser att det finns saker som är problematiska med gåvogivande, trots att intentionen eller uppsåtet kan vara gott.
– Människor i fattigdom, som inte har råd med mat saknar framför allt pengar. För att man ska få en bättre situation, så behöver man framför allt högre inkomster. Att få ris, pastapaket och matkassar hjälper tillfälligt, men veckan därpå behöver man be om hjälp igen, för att man inte har fått högre inkomster, säger hon.
Hjälpen blir kortsiktig.
– Kritiken som finns mot den här typen av hjälp via sociala medier är att det också finns en risk att fattigdom osynliggörs, att man inte ser det tillräckligt mycket i samhället, utan det försiggår i sociala medier och når inte politikernas ögon.
Men hjälp på kort sikt har också sin vikt, vill Elinn Leo Sandberg ändå betona. Behövande kan få snabb hjälp att lösa en akut situation.
För Blessed Amoateng Bawuah var den första tiden i Sverige svår. Han är 35 år och rötterna finns i Ghana. När han var 17 reste han till Italien, efter flera år i landet mötte han där en svensk kärlek.
– Jag kom hit för hennes skull.
För ett par år sedan, strax efter att de fått sin son, gick de skilda vägar. Efter separationen fick han tag på ett hyreskontrakt till en lägenhet i Rosengård.
– Men jag hade inga pengar att köpa möbler för, jag hade inte ens en lampa! säger han och pekar upp i taket.
Lönen från lagerarbetet räckte inte långt, för att kunna skapa ett hem snabbt för sig själv och sonen, behövde han hjälp med det ekonomiska.
Den gick inte att få av socialtjänsten, han hade ännu inte fått sitt permanenta uppehållstillstånd och kunde till exempel inte heller ta ett CSN-lån, berättar han.
Så vart vänder man sig när man står med en tom lägenhet, utan pengar på fickan? För Blessed Amoateng Bawuah blev svaret Facebook.
Grupper där människor skänkte bort mat och möbler, han loggade in och skrev som det var.
– Jag skämdes för att fråga, men när jag väl vågade, fick jag jättemycket hjälp.
Nu hänger det en lampa i taket.
– Helt plötsligt var det fullt med grejer här, människor var otroligt hjälpsamma och nu vill jag ge tillbaka, säger han.
Fakta.Regler för matutdelning
En privatperson får skänka mat till behövande, men har ett ansvar att den mat som skänks är säker och att all information som ges om maten ska vara korrekt och inte vilseledande. Om livsmedel är nära bäst före-datum måste de hanteras utifrån det. Livsmedel som passerat sista förbrukningsdag får varken säljas eller skänkas bort. Om du vill skänka mat regelbundet och organiserat så kan det hända att du ska klassas som ett livsmedelsföretag, och då finns en rad lagar och regler som du måste följa.
Källa: Livsmedelsverket
