Fem par blickar granskar bilarna som kör av färjan i Västra Hamnen i Helsingfors. Ett par av dem tillhör den sjuåriga labradoren, droghunden Toma. Hon har ett år kvar till pension, men i dag är det fullt fokus på jobb.
I fjol beslagtog Tullen totalt 2 052 kilo droger, vilket är nästan dubbelt så mycket än året innan.
I genomsnitt smugglas det in cirka två kilo droger per dag genom hamnarna i Helsingfors. Det handlar framför allt om kokain, hasch, marijuana och amfetamin. Mätt i antalet brott är Helsingfors-Vanda flygplats den främsta smugglingsrutten, men volymmässigt kommer den största mängden droger in via Helsingfors hamnar.
– Vi ser en klar ökning av framför allt kokain och marijuana, säger Rebecca Majuri, tulltjänsteman och skiftchef med tjugo års erfarenhet.
Tulltjänstemännen vinkar till sig en man. Bilföraren ler lite när han svänger av körfilen, parkerar och stiger något motvilligt ur bilen.
Smugglarna gömmer droger i långtradare, personbilar och bagage – ibland även i kroppen.
Kurirerna varierar i ålder och kön, men gemensamt för dem är ofta en svår livssituation där de blivit offer för hot eller utpressning.
– Variationen gör det svårt att pricka in kurirerna. Vi har inte sett minderåriga än, men annars ser vi människor ur alla samhällsgrupper, säger Majuri.
Under sina 20 år på Tullen har hon sett världen förändras.
– Världen har blivit råare, volymerna som smugglas in är större, och de kriminella använder hårdare tag mot varandra.
Hon återkommer till att arbetet med gränsöverskridande brottslighet ändå är hennes drömyrke.
– Det är något väldigt berörande med att möta dessa människor som blivit kurirer. Många förstår exakt vad de har gjort och att de måste bära sitt ansvar, men deras ångest är handgriplig.
Yrket har gett henne en ödmjukhet inför livet.
– Här blir man kvickt av med attityden om att alla som begår brott är omoraliska eller onda. Väldigt sällan har det att göra med en människas övriga karaktär att hon av en eller annan orsak har gjort ett olyckligt livsval.
Risken för etnisk profilering är en återkommande fråga inom säkerhetsyrken.
Ett uppmärksammat fall skedde i december 2019, då tulltjänstemän i Vasa hamn stoppade sex spelare i fotbollslaget VPS, när laget anlände med färja från Umeå. Alla som stoppades var svarta. Diskrimineringsombudsmannen anmärkte på Tullens agerande och Tullen har sedan dess samarbetat med DO för att utbilda sin personal i likabehandling.
Förutom risken för etnisk profilering finns det inom många säkerhetsyrken anställda som använder sig av härskarstil.
– Vi behandlar alla likvärdigt och har ingen i personalen som agerar aggressivt eller dominant. Då får man inte någon att prata. Alla utgår ifrån sin egen karaktär i mötet med kunderna, säger Rebecca Majuri.
Att avslöja drogkurirer är ofta en fråga om intuition och erfarenhet. Det handlar om att lägga märke till en avvikelse från helhetsbilden.
– Förmågan att observera människors beteende utvecklas över tid. Ofta är det undermedvetna observationer som gör att man reagerar på en viss person, säger Majuri.
Tulltjänstemännen har några sekunder på sig att bedöma om de ska agera, vare sig passagerarna de granskar kommer med bil, långtradare eller gående.
– Vi måste avgöra om allt passar ihop. När vi inleder ett samtal med en människa måste vi besluta om historien är en organisk del av människans liv, eller om där finns något som känns påklistrat.
Personalen klarar sig på finska, engelska, ryska, tyska och estniska.
Nu är kontrollen av den mindre personbilen klar. Mannen nickar, tar emot sina id-handlingar och kör vidare. Leendet på läpparna signalerar lättnad.
Snart visar tulltjänstemännen en husbil att svänga in. En medelålders man kliver artigt ur bilen och försöker avväpna situationen.
– Fin hund! säger mannen på engelska.
Men hundföraren Jukka Malinen och Toma är inte på humör för småprat. Hunden hoppar vigt in i husbilen och låter nosen gå längs alla ytor.
Husbilen vinkas iväg efter en stund. Mannen är på väg till Norge. Jukka Malinen säger att arbetet är som att lägga pussel.
– Det är något av en lottovinst när vi hittar droger. Till en stor del handlar det om tur. Alla pusselbitar måste ligga rätt.
En av pusselbitarna är Toma, en av Tullens cirka 50 droghundar.
En gång försökte en klient, som Tullen kallar dem, sparka hunden, men de flesta personer beter sig snällt mot den. Enligt Jukka Malinen är utmaningen snarare att folk blir för närgångna med hunden eller försöker distrahera den.
Han nämner en händelse för några månader sedan, då en person tog tag i hundens huvud med bägge händerna och försökte gulla med den.
– Det visade sig att en annan person i närheten försökte smuggla in droger och att mannen som gullade med Toma gjorde en skenmanöver.
Bytet blev 6,2 kilo amfetamin, vilket är det största som Toma har hittat. Totalt beslagtog Tullen 237 kilo amfetamin år 2024, vilket är betydligt mer än året före det. Amfetamin smugglas till Finland främst från Nederländerna och Tyskland.
Amfetamin är den mest använda stimulerande drogen i Finland, enligt avloppsundersökningar som Institutet för hälsa och välfärd har gjort. Enligt institutet har användningen av amfetamin ökat i flera stora städer och nått den högsta nivån någonsin år 2024.
Att kunna stoppa en del av drogerna innan de når nya användare känns bra, säger teamledare Rebecca Majuri.
– Men det här är inget soloarbete, och här finns det inga ensamma stjärnor. Vi samarbetar och stödjer varandra.
Läs mer:
Svenskt knark flödar över gränsen: ”Vi förser Finland”
