Hans släkt sitter på miljarderna och makten: ”Det är nyckeln till att lyckas”

Erik Stern tittar ut genom fönstret på en grupp människor nere på gården. De ser ut att lyssna uppmärksamt bredvid Carl Milles staty av jaktgudinnan Diana.

– Har de en guidad tur? frågar han och tar ett steg tillbaka i konferensrummet.

På väggen bredvid honom hänger ett porträtt av den som står bakom det påkostade ”Tändstickspalatset” vi befinner oss i – den legendariska affärsmannen Ivan Kreuger.

Tändstickskungen byggde ett imperium på skulder och vid 1932 års ”Kreugerkrasch” tvingades staten rycka in för att undvika ekonomisk kris.

Flera av Kreugers företag, som exempelvis Ericsson, hamnade med tiden i händerna på Wallenbergarna.

– Vi har nog både varit vänner och konkurrenter genom tiden. Min morfars far Ragnar Söderberg var gift med en Wallenbergare, berättar Erik Stern.

Själv tillhör han den sjätte generationen av familjen Söderberg som är kända för sitt ägande i miljardkoncernen Ratos som haft det tufft på börsen under de senaste åren.

– Vi började ju som stålgrossister 1866 men har förändrats mycket. Det är nyckeln till att lyckas, tillsammans med tur och skicklighet, säger han.

Här i Kreugers gamla palats arbetar han med nätverket Family Business Network som hjälper familjeföretag att navigera i ägande och generationsskiften.

Statistikmyndigheten SCB saknar nya siffror över antalet familjeföretag i Sverige, men de stod för en tredjedel av sysselsättningen för runt tio år sedan.

Och när de ska lämnas över står både stora värden och känslor på spel.

– Det sker ofta när någon dör och familjen är i sorg. Samtidigt finns ett företag med massa anställda som drivas vidare och har man inte pratat om det innan blir det väldigt påfrestande, säger Erik Stern.

Men det är inte alltid någon vill ta över – och visionerna kan skilja sig åt.

– Babyboomgenerationen präglas ofta av plikt och att jobba hårt. De yngre generationerna tenderar att vara mer individualistiska och frågar sig vad de får ut av det.

Vilket även Erik Stern gjorde, för att gå i släktens ledband var det sista han ville.

– Jag var väldigt politiskt intresserad och ville rädda världen. Då skulle man inte hålla på med näringsliv och investeringar, säger Erik Stern som arbetat som kampanjkoordinator åt Miljöpartiets Isabella Lövin.

Men nu sitter han ändå runt styrelsebordet med släktingarna i gammelmorfar Ragnar Söderbergs forskningsstiftelse.

– Jag har växt upp och börjat förstå hur världen fungerar. Mitt intresse för min släkt göranden och icke-görandet ökade hos mig.

Bild 1 av 2

Bild 2 av 2

Att prata om arv och förmögenheter kan vara känsligt. Erik Stern berättar att han själv var nervös över att berätta för sin blivande fru om sin ekonomi. Han är medveten om sin privilegierade position och kritiken om att de rikaste kontrollerar så mycket pengar och inflytande.

– Jag är själv ganska oklar med vilken makt jag har och försöker vara en god vän, make, pappa och medborgare. Jag arbetar för att våra medlemmar ska bli de bästa ägarna de kan bli.

Enligt SCB har inkomstskillnaderna i Sverige ökat de senaste åren, främst på grund av ökade kapitalinkomster i toppen.

I Sverige höjs röster om att beskatta de rikaste hårdare, men både arvs- och förmögenhetsskatten är skrotade sedan länge.

Erik Stern tillhör dem som anser att arvskatten hämmade företagande.

– Framgångsrika entreprenörer och familjer kan bli väldigt förmögna, absolut. Men det stora värdet är ofta själva företaget och då kan man tvingas sälja hela eller delar av det för att betala skatten, säger Erik Stern.

Det är samtidigt ingen hemlighet att svenska familjeföretag har en historia av effektiv skatteplanering.

– Det finns inbyggt och det ger konsekvenser, ofta ganska negativa. Men visst planerades runt den förra arvsskatten, inte sällan så att de riktigt rika slapp betala och de som hade mindre fick betala mer.

Erik Stern säger att han förknippar makt med ett ansvar att skapa positiv påverkan. Han betonar vikten av att företagen bidrar till välfärden och att alla får samma möjligheter – oavsett hur rika ena föräldrar är.

Han inspireras av sina förfäder som medgrundat Handelshögskolan i Stockholm och startat flera stiftelser.

– Det är alltid problematiskt med ett för ojämlikt samhälle och frågan är hur vi bäst gör något åt det och fortfarande uppnår det man vill uppnå.

Man brukar säga att den första generationen förvärvar, den andra ärver och den tredje fördärvar företag.

Något Erik Stern menar stämmer, med modifikation.

– Den gängse meningen är att de är bortskämda och lata, men det är i regel få bolag som blir över 90 år. Det måste till förändring för att överleva.

Finns inte viljan, eller kompetensen, kan det vara bättre att lämna över till en bättre ägare.

– Men det spelar roll vem som äger bolag för det kommer att påverka hur de drivs framåt.