Årets genombrott: Tillväxten av förnybar energi
Tio år efter Parisavtalet verkar det se mörkt ut för klimatet. Utsläppen av växthusgaser ökar och många blev besvikna på överenskommelsen som länderna enades om vid klimatmötet COP30 i Belém i Brasilien i november.
Men det finns ljuspunkter. Tillväxten av förnybar energi är nu så stor att tidskriften Science utser det till 2025 års största genombrott. Sjunkande priser har gjort att solenergi och vindkraft växer snabbare än någon annan energikälla i världen. I år har förnybara energikällor som sol, vind, vatten och geotermisk energi tillsammans för första gången producerat mer el i världen än kolkraftverk, enligt den brittiska tankesmedjan Ember.
Kinas president Xi Jinping deklarerade för FN i september att landet ska minska sina koldioxidutsläpp med upp till tio procent till år 2035 genom att fördubbla användningen av vind- och solenergi. Importen av solpaneler till Afrika och Sydostasien skjuter i höjden eftersom de ger människor en billig energikälla för lampor, fläktar och mobiltelefoner.
Utvecklingen drivs framför allt av den kinesiska industrin. Landet tillverkar nu de flesta solpaneler, vindturbiner och litiumbatterier i världen och dessutom sju av tio elbilar. Solpaneler uppfanns i USA för 50 år sedan för att driva rymdfarkoster och satelliter. Kärnan i tekniken är densamma, men Kina producerar bättre, billigare och framför allt enormt många fler solceller.
Kriget i Ukraina, med stigande priser på fossilgas och elnät, har också bidragit, liksom oro för att återkommande torka ska slå ut vattenkraften i länder som Etiopien. El från lokala solpaneler och vindkraftverk blir då billigare och säkrare.
Under hela 2004 installerades totalt en gigawatt ny solenergikapacitet i världen. Nu installeras dubbelt så mycket varje dag. Tidigare var det oro för klimatet som fick människor att satsa på solenergi, trots att det var dyrare än fossila bränslen.
Nu gör man det för att det är billigare och mer pålitligt. ”Förändringen i motivation kan vara det viktigaste genombrottet av alla, eftersom den säkerställer att årets vändpunkter bara är början”, skriver Science.
Ett allseende öga mot himlen
Vera C. Rubin-observatoriet, en helt ny typ av teleskop för en helt ny typ av astronomi, blev klart i år. Det står på bergstoppen Cerro Pachón i Chile, och har den största digitalkamera som människan har skapat, med en upplösning på 3,2 gigapixel.
Vart tredje dygn under de kommande tio åren kommer teleskopet att leverera en komplett vy av hela den del av stjärnhimlen som syns från Chile, med större upplösning än någonsin tidigare. Kanske kommer det också att hitta en möjlig nionde planet, bortom Neptunus.
Nya läkemedel mot gonorré
Behovet av nya läkemedel mot könssjukdomen gonorré är stort. Nästan inget antibiotikum fungerar längre. Detta för en sjukdom som 80 miljoner människor drabbas av varje år.
Men i maj visade forskare i en studie i The Lancet att gepotidacin, som normalt används vid urinvägsinfektioner, också kan bota gonorré. I december var det dags igen, då andra forskare kunde visa att även zoliflodacin, som är en helt ny typ av antibiotika, fungerar mot gonorré. Båda dessutom med fördelen att de kan tas oralt och inte behöver ges som injektioner.
Ansikte mot ansikte med denisovamänniskan
År 2010 slog svensken Svante Pääbo världen med häpnad genom att presentera en helt ny om än utdöd människoart: denisovamänniskan som levde vid sidan av oss Homo sapiens och våra kusiner neandertalarna. Men upptäckten baserade sig endast på några små benfragment från ett finger.
I år lyckades dock kinesiska forskare att utvinna dna från ett nästan komplett skallben, som hittades för flera decennier sedan. Analyserna, som presenterades i tidskriften Cell, visar att skallen tillhört en denisovamänniska som levde för 146 000 år sedan. Först nu kan vi alltså börja förstå hur dessa människor såg ut.
Bättre njurar från genändrade grisar
Transplantationer av organ från djur till människa, så kallade xenotransplantationer, har tagit stora kliv framåt under 2025. Risken för avstötning pareras allt bättre med genändringar. I USA fick en man en njure från en gris där 69 gener hade ändrats. Den fungerade i nästan nio månader. I Kina gjordes en liknande transplantation till en kvinna. Dessa framsteg tangerar det tidigare rekordet som sattes 1964. Men då kom njuren från en schimpans, vilket numera betraktas som etiskt olämpligt.
Gen hjälper ris under heta nätter
På dagen skapar växter kolhydrater genom fotosyntes, som de sedan framför allt förbränner på natten. I takt med att nätterna blir varmare på grund av klimatförändringarna ökar ämnesomsättningen, vilket kan ge mindre skördar av sämre kvalitet.
I år presenterade kinesiska forskare en genvariant hos ris som de kallar för QT12. Den hjälper risplantorna att balansera sin ämnesomsättning och har i försök ökat avkastningen med 78 procent under värmeböljor. Genen kan enligt forskarna klimatsäkra även majs och vete.
Stora språkmodeller forskar
År 2021 utsåg Science AI-programmet Alphafold 2 som kan räkna ut formen på proteiner till årets största vetenskapliga genombrott. Förra året belönades upphovsmännen dessutom med Nobelpriset i kemi. I år har storskaliga språkmodeller, liknande Chat GPT, visat att även de klarar av att forska.
Till exempel vann en avancerad version av Gemini LLM från företaget Deepmind (som också gjorde Alphafold 2) guldmedaljen vid Internationella matematikolympiaden, en årlig matematiktävling för gymnasister.
Ett gammalt partikelmysterium får sin lösning
Myonen är en 200 gånger tyngre instabil kusin till elektronen. I två decennier har den också gäckat världens partikelfysiker, eftersom den inte riktigt verkar bete sig som teorin säger att den ska när den rör sig genom ett magnetfält.
Sådant gör fysiker glada. Om standardmodellen, teorin som beskriver materiens minsta beståndsdelar och krafterna som verkar mellan dem, inte stämmer öppnar det dörren för helt ny fysik, med nya okända krafter och partiklar.
Men nya teoretiska beräkningar med hjälp av kraftfulla datorer visar att myonen faktiskt håller sig inom standardmodellens förutsägelser.
Bebis blev först att få skräddarsydd genterapi
KJ Muldoon föddes med en livshotande sjukdom som påverkar ämnesomsättningen. Han blev i först i världen att få skräddarsydd genterapi. Forskarna använde så kallad CRISPR-teknik som gör det möjligt att klippa och ändra specifika gener och därför kan behandla genetiska ärftliga sjukdomar.
Den nya behandlingen har utvecklats i Philadelphia och ger hopp till patienter med andra svåra, sällsynta sjukdomar. KJ Muldoon mår bättre i dag, men metoden är ny och därför måste långtidseffekter och säkerhet följas upp.
Nervceller ger bränsle åt cancer
Forskare har upptäckt att nervceller kan ”ladda” cancerceller genom att donera sina egna kraftverk, mitokondrier. Det ger cancern en energiskjuts som ökar förmågan att bilda metastaser (dottertumörer som sprider sig till andra delar av kroppen).
I djurförsök var andelen cancerceller med donerade mitokondrier betydligt högre i metastaser än i ursprungstumören. De nya forskningsresultaten kan leda till behandlingar som stoppar processen och därför bromsar cancerns spridning i kroppen.
