Torkel S Wächter, ”Den far som flytt”
Ordfront, januari
Överlag antogs det att pseudonymen Tamara T var en kvinna. Kortromanen ”Ciona. En självbiologi” hanterade kvinnliga motiv kring drifter och förstånd, sexualitet och barnlöshet. Den Augustnominerades 2002 och först vid galan trädde upphovspersonen fram: den tidigare publicerade författaren Torkel Wächter. Nu kommer han med en bok som beskrivs som en dokumentärroman, där författaren hittar en bunt brev på vinden och därefter söker efter minnena av sin sedan länge avlidne far och dennes flykt från nazismens Tyskland.
Rachel Cusk, ”Parad”
Övers. Niclas Hval. Albert Bonniers förlag, februari
En av Europas mest egensinniga och spännande författare, framför allt känd för trilogin som inleds med ”Konturer”, kommer nu med en ny roman. I ”Parad” skildras en rad konstnärer och människorna omkring dem, konflikterna som speglas i deras konst – och konflikterna som uppstår kring själva konsten. Än en gång borrar Rachel Cusk i de vardagligt hotfulla spänningarna mellan människor och i själva det konstnärliga skapandet. I vår kommer författaren dessutom på Sverigebesök, bland annat till Littfest i Umeå.
Sanja Särman, ”Feng Yongxus förmåga att gråta”
Albert Bonniers förlag, februari
Den här debutanten har hunnit med en del innan första romanen ges ut: Sanja Särman är både bildkonstnär och doktor i filosofi. ”Feng Yongxus förmåga att gråta” handlar om två unga flickor och deras utforskande av begär på internet och i spelvärlden. Vad innebär kärlek och längtan för en generation som i första hand gör sina upptäckter i den digitala verkligheten? I bakgrunden av berättelsen finns erfarenheter av exil, med Kina som det gamla landet.
Kristín Eiríksdóttir, ”De blottade”
Övers: Arvid Nordh. Flo förlag, februari
Kristín Eiríksdóttir är bekant för svenska läsare sedan tidigare, i och med romanen ”Elín. Diverse” som kom 2021 och året dessförinnan nominerades till Nordiska Rådets pris. Den romanen var en omtumlande artistroman som utgick ifrån en ung kvinnlig dramatiker som sätter upp en pjäs om sin berömde författarpappa. Även ”De blottade” bjuder på mörka teman som missbruk, övergrepp och sjukdom, när en isländsk kvinnlig filmregissör reser till Sverige för att presentera sin dokumentärfilm om en valfångare.
Chimamanda Ngozi Adichie, ”Drömräkning”
Övers. Niclas Nilsson. Albert Bonniers förlag, mars
Det blir hyllade nigerianskfödda Chimamanda Ngozi Adichies första nya roman på mer än tio år, efter essäböckerna ”Brev till en nybliven förälder” och ”Alla borde vara feminister”. För många läsare en efterlängtad återkomst, när författaren till bland annat ”En halv gul sol” nu ger ut ”Drömräkning”. Den handlar om fyra kvinnors liv i USA och i Nigeria och skildrar mödrar och döttrar, världen omkring oss, kärleken och valen vi gör.
Lena Andersson, ”Män och kvinnor”
Polaris, mars
Vem känner inte Ester Nilsson vid det här laget? Lena Anderssons roman ”Egenmäktigt förfarande” från 2013 var titeln till trots en kärleksroman, men som på ett typiskt Anderssonskt sätt analyserade dess väsen och satte ett förhållandes ojämlikheter i fokus. Den blev 2000-talets hittills kanske mest omdiskuterade svenska roman. Och nu återkommer Ester Nilsson i en ny roman som även den sätter kärleken och livet under lupp, men i en tid som avsevärt har förändrats på det dussinet år som gått sedan sist.
Malin Lindroth, ”En annan doktor Glas”
Norstedts, april
För 120 år sedan kom ”Doktor Glas” ut första gången, dagboksromanen om läkaren som beslutar sig för att mörda pastor Gregorius. I höstas kom både Bengt Ohlsson och Åsa Nilsonne med romaner som diktar vidare på Söderbergs storverk och i vår kommer Malin Lindroths ”En annan doktor Glas”, en fantasi om Hjalmar Söderbergs hustru Märta, som sitter inspärrad på sinnessjukhus. Att makarna Söderberg i verkligheten tycks ha haft en svår och ojämlik relation gör inte nyfikenheten på Lindroths bok mindre.
Isabella Nilsson, ”Tomhet och ömhet”
Ellerströms, april
Hennes sjukdomsskildring ”Nonsensprinsessans dagbok” (2018) och essäboken ”En bok för Ingen” nominerades båda till Nordiska rådets litteraturpris. För några år sedan kom Lewis Carroll-uppslagsboken ”A som i Alice” (tillsammans med Jonas Ellerström). Nu i vår kommer boken ”Tomhet och ömhet”, som samlar hundra texter om något som kanske är ensamhet, men som också skildrar kärlek – eller om det är en ordlek. Isabella Nilsson gör språket akut levande, roligt och sårbart, vad hon än skriver om.
Daniel Kehlmann, ”Ljusspel”
Övers. Jesper Festin. Albert Bonniers förlag, april
Han (född 1975) räknas som en av sin generations mest betydande tyska författare och fem av hans romaner har tidigare översatts till svenska. Daniel Kehlmann motbevisar alla de som hävdar att tyskar saknar humor, när han tar sig an och skruvar till den tyska kulturhistorien. I ”Ljusspel” handlar det om stumfilmsregissören Georg Wilhelm Pabst – han som upptäckte Greta Garbo – och hans mardrömslika resa genom det tyska Tredje rikets nya verklighet av våld, lögner och bedrägerier.
Clarice Lispector, ”Stjärnans ögonblick”
Övers. Örjan Sjögren. Tranan, april
Hon har med tiden kommit att etableras som den brasilianska litteraturens mest lysande litterära stjärna. Ukrainskfödda Clarice Lispector (1920–1977) revolutionerade med debuten på 1940-talet den brasilianska prosan och knuffade den in i modernismen. Till svenska har hon översatts av framför allt Örjan Sjögren, som nu har reviderat sin tolkning av romanen ”Stjärnans ögonblick”. Den handlar om en fattig och utsatt ung kvinna från slummen i Rio de Janeiro som fortfarande har sina drömmar kvar.
Läs mer av DN:s litteraturbevakning här
