”Innan jag ens kommer till Ovala rummet, kort efter jag vinner presidentvalet, kommer jag lösa det hemska kriget mellan Ryssland och Ukraina”.
Det löftet gav Donald Trump på ett kampanjmöte i Detroit den 26 augusti förra året. Det levde han inte upp till – trots att presidenten i sitt vinnartal på valnatten sade att han skulle regera med ett enkelt motto:
”Promises made, promises kept”. (Ungefär: Löften ska hållas.)
Efter tre månader i Vita huset har Trump inlett förhandlingar med Ryssland om kriget, han har talat i telefon med Putin och nått fram till en tillfällig paus i striderna på Svarta havet och attacker mot energianläggningar – ett avtal som båda sidor gång på gång anklagat varandra för att bryta.
Trump började leverera redan under de första timmarna. Både i Ovala rummet och på ett evenemang i Capital One Arena signerade han presidentordrar till publikens jubel.
Han utfärdade bland annat en order om att skrota rätten till automatiskt medborgarskap för alla som föds i USA – exempelvis barn till asylsökande. Även om Trump redan fattat beslutet är det långt ifrån säkert att löftet kommer bli verklighet.
Den exekutiva ordern har nämligen överklagats och kommer sannolikt nå hela vägen till Högsta domstolen. Rätten till medborgarskap finns inskriven i konstitutionen och experter hävdar att lagen inte kan ändras med en presidentorder.
– Det här är ett exempel på något som han sagt att han ska göra, som han gjort, men som sannolikt inte kommer bli verklighet ändå. En president kan inte ändra grundlagen själv, det är en komplicerad process, säger Adam Hjorthén, lektor i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet.
Han pekar också på andra exekutiva beslut som Trump fattat, om att kapa i biståndsmyndigheten USAID och att skrota utbildningsdepartementet. Att presidenten fattat många av sina beslut på det sättet får honom att framstå som handlingskraftig men är i själva verket en svaghet, enligt Hjorthén.
– Skulle han verkligen vilja lägga ner ett departement kan han gå till kongressen, men det är en långsam process. Och så finns då risken att förslag inte kommer godkännas eftersom Republikanernas majoritet är liten. Särskilt i representanthuset finns ideologiska slitningar inom partiet.
Trumps förtroendesiffror har sjunkit sedan han tog över i Vita huset, med ett tydligt tapp vid börsraset som följde efter beskedet om handelstullar mot omvärlden.
Adam Hjorthén ser två alternativa förklaringar till att väljarna tycks vara missnöjda. Konsekvenserna av de beslut Trump fattat, eller avsaknaden av beslut i vissa frågor.
– Många röstade på Trump på grund av ekonomin och innan tarifferna har han inte ägnat särskilt mycket energi åt skattefrågor och plånboksfrågor.
Även Dag Blanck, professor i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet, lyfter Trumps ekonomiska politik – som väljarna hade stora förväntningar på men där resultaten hittills uteblivit.
– Han lovade exempelvis att sänka matpriserna omedelbart och det har ju inte skett.
De som röstade på Trump av ekonomiska skäl, och inte tillhör gruppen av kärnväljare, kan bli besvikna, enligt Blanck.
– Man mindes hur det var under Trumps första mandatperiod och ville tillbaka dit och det var viktigare än oron för hans auktoritära tendenser, säger han.
Flera av de presidentordrar som Trump utfärdat har också realiserats. Han har beslutat om att lämna Parisavtalet, han har utfärdat nationellt nödläge vid den södra gränsen och ett ”energinödläge”. Trump har också offentliggjort de sista hemligstämplade dokumenten i utredningen om mordet på John F Kennedy. Även Trumps löfte om att benåda personer som dömdes för stormningen av Kapitolium har infriats.
Beslutet om att slopa skatten på dricks, ett löfte som Trump ofta talade om i slutet av valkampanjen, hanteras just nu i kongressen.
Både Adam Hjorthén och Dag Blanck säger att presidenten fattat fler beslut än förväntat så här långt in i mandatperioden.
– Jag tror att många är överraskade över att han har varit oerhört energisk. Det har kommit en flod av både stora och små beslut. Om allt från Grönland till vattentrycket i duscharna, säger Dag Blanck.
Vad gäller andra av Trumps många löften är det ännu för tidigt att avgöra huruvida han levt upp till dem eller inte. Han lovade bland annat att sjösätta det största deporteringsprogrammet i USA:s historia under den första dagen vid makten och även om räder mot asylsökande påbörjades närmast omgående är det oklart hur många som i slutändan kommer utvisas.