Efter söndagens partiledardebatt i SVT Agenda skrev jag en kommentar om de felaktigheter och vilseledande påståenden som kom från de olika politikerna. Sedan dess har statsministerns stab hört av sig med underlag till två av påståendena från Ulf Kristersson, i form av bilder från interna dokument.
Där fanns sådant som rätade ut en del frågetecken. Samtidigt väcktes nya frågor.
Vi tar det från början.
I debatten påstod Ulf Kristersson detta:
”Sverige har lagt ner 70 miljarder kronor i olika subventioner till vindkraft, förnybart men mest till vindkraft.”
Den siffran lät mycket hög, menade flera experter som kontaktade DN efter debatten. Det borde snarare vara runt 20 miljarder som gått till vindkraften via elcertifikatsystemet.
Jag begärde ut siffror från Energimyndigheten – och experternas bedömning visade sig stämma. Vindkraften har fått 21,2 miljarder kronor i stöd sedan 2003, via svenskarnas elräkningar. Du kan själv se hur mycket du lägger i stöd till förnybart varje månad på din elräkning. För min familjs del handlade det om 15,05 kronor för september.
Totalt har svenskarna via elräkningarna stöttat förnybar energi med 54,6 miljarder kronor sedan 2003. Omkring hälften har gått till olika former av bioenergi. Lite mindre än 40 procent har gått till vindkraft.
Så hur kunde statsministern säga att det var 70 miljarder?
Förklaringen är att regeringen har låtit Regeringskansliet räkna om Energimyndighetens statistik till ”fasta priser” – alltså att man tar hänsyn till inflationen. Då blir summan drygt 70 miljarder kronor.
Men även med det sättet att räkna är det lite mindre än 40 procent (26,8 miljarder) som har gått till vindkraft. Den största delen, omkring hälften, har gått till olika former av bioenergi. Jag misstänker att det som många svenskar fick med sig från statsministerns uttalande i söndags var att Sverige har lagt nästan 70 miljarder på vindkraft – och det är alltså inte korrekt, oavsett hur man räknar.
Det andra påståendet från Kristersson som jag studsade på var detta:
”Vi har lägre utsläpp 2026 än vad vi hade 2022.”
Även klimatminister Romina Pourmokhtari (L) har kommit med liknande utsagor på senare tid, liksom Ebba Busch (KD). Men det finns inga uppdaterade officiella beräkningar som visar att det skulle stämma. Det vi vet är att utsläppen hittills har ökat mer än vad regeringen har räknat med.
Så vad baseras påståendet på? Statsministerns stab har skickat ett utdrag från ett internt dokument som visar beräkningarna. Där kan man läsa att utsläppen år 2022 var 45,215 miljoner ton. Jag skriver ut decimalerna, för de är betydelsefulla här.
För 2026 har Regeringskansliet gjort egna beräkningar, utifrån den senaste statistiken från Naturvårdsverket och uppskattade effekter av de åtgärder som regeringen föreslår i budgeten. Resultatet visar att utsläppen år 2026 väntas bli 45,207 miljoner ton.
Skillnaden mellan 2026 och 2022 blir alltså 0,008 miljoner ton – eller 0,2 promille. Det motsvarar utsläppen från Sveriges vägtrafik under 4–5 timmar.
Jag kontaktade Naturvårdsverket för att höra vad felmarginalerna brukar vara när man gör den här typen av beräkningar. För scenarier finns inga felmarginaler, berättade handläggaren, men de är väldigt känsliga för vilka antaganden som görs. Hur utvecklas ekonomin? Hur förändras priset på bensin och diesel? Hur stora blir utsläppen från jordbruket? Olika antaganden kan leda till skillnader i storleksordningen miljontals ton per år. Här pratar vi alltså några tusen ton.
För historiska utsläpp som rapporteras till FN finns dock felmarginaler. För 2023 var felmarginalen +/-3,13 procent – alltså 300 gånger större än de 0,2 promille som regeringen tar som intäkt för att säga att utsläppen är lägre 2026 än 2022.
En mer rättvisande bild hade varit att säga att utsläppen väntas vara på ungefär samma nivå 2026 som 2022.
För att vara i linje med Parisavtalets 1,5-gradersmål måste utsläppen minska med ungefär 7 procent om året.
Läs mer:
Peter Alestig: här är faktafelen i partiledarnas klimatdebatt




