En spillkråka jamar på avstånd i en 100-årig granskog utanför Upplands Väsby. Jonas Vesterlund från Riksskogstaxeringen håller upp ett mätverktyg – en klave – mot en av granstammarna.
– 366 gran, ropar han till sin kollega Christofer Engberg Hydén som skriver in millimetermåttet i sin fältdator.
Vi befinner oss på en av de 30 000 hemliga provytor där man bland annat mäter hur mycket koldioxid de svenska skogarna tar upp, den så kallade kolinlagringen.
Granstammens diameter har ökat med bara 6 millimeter sedan förra mätningen för fem år sedan. Det är som en miniatyrbild av det dilemma som riskerar att stjälpa regeringens klimatpolitik till 2030. Vad forskarna ser här får stora följdverkningar i samhället, hela vägen till bensinmackarnas pristavlor.
– Länge gick vår redovisning under radarn och kolinlagringen i skog och mark påverkade inte Sveriges klimatåtaganden i någon större utsträckning. Men nu är vi plötsligt i ett skarpt läge, säger Mattias Lundblad, forskare på Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU.
I nästan hundra år har den svenska skogen stadigt vuxit allt snabbare. Det har varit till stor nytta i klimatarbetet – när träd växer fångar de upp koldioxid ur luften. Kolet lagras ner i jorden genom trädens rötter, och även en del av de nedfallande grenarna och bladen stannar kvar i marken som organiskt material.
Men nu har något hänt i den svenska skogen. Sedan 2014 syns en brant nedgång i trädens tillväxt – och träd som växer långsammare tar upp mindre koldioxid från atmosfären. Läget förvärras ytterligare av att avverkningarna under de senaste tio åren har varit historiskt höga, enligt Skogsstyrelsens statistik.
Resultatet: den svenska kolsänkan minskar snabbt. Och samtidigt ökar kraven på att mer koldioxid ska sugas ner i marken. EU-länderna har enats om skarpa mål för att mer kol ska lagras i skog och mark, det som kallas LULUCF. Att de nya målen uppnås är avgörande för att EU ska nå det övergripande målet om noll nettoutsläpp till 2050. Sverige har en stor del av Europas skog och kraven på oss är omfattande.
Fakta.Sveriges skogar ska lagra mer än de årliga utsläppen
Sverige ska öka nettoupptaget skog, mark och träprodukter med 4 miljoner ton till år 2030, jämfört med snittet 2016–2018. Enligt den senaste rapporteringen till EU handlar det om totalt 48 miljoner ton om året.
Det är mer än Sveriges samlade utsläpp och en ökning med 7 miljoner ton jämfört med kolinlagringen 2022, det senaste året det finns statistik för.
Källa: Naturvårdsverket
Det är inte enbart ett problem för skogssektorn. Kraven på skogen är sammanlänkade med EU:s klimatkrav inom ansvarsfördelningsförordningen (ESR), som inkluderar transporter. Där balanserar Sverige redan på gränsen för att klara kraven, enligt regeringens egna beräkningar.
– Man har inte tagit höjd för ett underskott i skogen och det är bekymmersamt. Den optimistiska kalkylen för ESR kan bli helt uppäten av LULUCF, säger ekonomiprofessor John Hassler, som förra året fick regeringens uppdrag att utreda Sveriges klimatpolitik.
Den minskade skogstillväxten har potentialen att få allt hela klimatstrategin att rasa?
– Ja.
Regeringen är väl medveten om dilemmat. I budgetens klimatbilaga konstateras att skogens underskott förs över till transporterna (ESR). Men ingenstans nämns någon lösning på problemet.
Regeringen har också presenterat beräkningar på hur stort underskottet ser ut att bli till år 2030. I det sämre scenariot får Sverige ett underskott på 19 miljoner ton för år 2030 – mer än alla Sveriges inrikes transporter släppte ut förra året. Och det är för ett enskilt år, på vägen dit ser Sverige ut att samla på sig en ännu större totalskuld.
Under den senaste tioårsperioden har nettoupptaget i skogen dessutom gått åt fel håll och minskat ordentligt. Minsta lilla förändring i tillväxten i skogen kan få effekter på nettoupptaget och Sveriges åtagande inom EU, påpekar Malin Kanth på Naturvårdsverket.
– Nettoupptaget i skog och mark är ungefär tre gånger större än utsläppen från trafiken. I och med att vi har så mycket skog kan även en liten förändring i kolupptaget räcka för att ESR-åtagandet blir svårt att nå, säger hon.
Så mäts hur mycket koldioxid skogen tar upp
På 30 000 hemliga mätpunkter runtom i Sverige mäter Riksskogstaxeringen och Markinventeringen vid SLU hur skogen växer och hur mycket kol som lagras i marken.
Observatörer mäter varje träd som är minst 10 cm i diameter 1,30 meter över marken och följer hur de växer och om de avverkas.
Resultaten används därefter genom olika beräkningar till att dra slutsatser om hela Sveriges skogsyta.
I marken mäts bland annat hur tjockt humuslagret är, samt hur mycket kol jorden innehåller.
Laboratoriepersonal gör också dna-analys av det nätverk av svampar som finns i jorden.
Kolförrådet i marken är ungefär dubbelt så stort som mängden kol i träden.
Källa: SLU och Riksskogstaxeringen.
Så vad är det som har hänt i skogen, varför tar den upp mindre koldioxid? Ökad avverkning är ett skäl. Till det kommer också utbrottet av granbarkborre som inleddes under den extremt varma sommaren 2018 och som förstör många träd. Först nu börjar det utbrottet synas ordentligt i statistiken.
Men själva träden verkar också växa långsammare. Vad det beror på vet man inte säkert, men forskare misstänker att torka och vattenbrist i marken kan ligga bakom. När luften blir torrare går träden in i sparläge.
– Man får en vattenstress i träden när det blir torrt. Klyvöppningarna i bladen stängs och kan då inte ta upp koldioxid, säger Mattias Lundblad på SLU.
Oavsett orsaken leder skogstillväxtens snabba nedgång till ett val mellan pest och kolera för regeringen.
Det första alternativet är att försöka vända trenden för skogen. Den ansvariga myndigheten – Skogsstyrelsen – har undersökt vilka åtgärder som snabbt kan öka skogens kolsänka. Slutsatsen: Bara minskad avverkning kan öka kolupptaget tillräckligt, på både kort och lång sikt.
Enligt John Hassler skulle man kunna åstadkomma det genom att betala markägare för den klimatnytta som skogen ger. Det skulle dock kosta skattebetalarna pengar.
– Insikten att det behövs incitament för att minska avverkningen har inte tagit skruv alls, det är orsaken till att vi är här. I värsta fall riskerar vi att i stället tvingas till regleringar, säger han.
Du menar lagkrav på minskad avverkning?
– Ja, men det vill ingen prata om förstås.
Alternativ två är kanske än svårare: att kapa användningen av bensin och diesel för att istället minska utsläppen från transporterna. Det kan ske till exempel genom införandet av ett eget utsläppshandelssystem där bensinmackarna får betala för de utsläpp som de fossila bränslena orsakar, en kostnad som i sin tur läggs på bränslepriserna.
Hur mycket dyrare kan bränslepriserna bli om inget görs åt skogen?
– Det är svårt att säga, men det är inte trivialt. Det är därför det är bråttom att komma tillrätta med detta, men det har inte hänt något på politikområdet.
Nu håller tiden på att rinna ut. Redan 2027 ska Sverige rapportera till EU hur mycket koldioxid som tagits upp i skog och mark fram till 2025 – därefter kommer underskottet föras över på transporterna. Regeringen kan alltså tvingas till panikåtgärder som får bränslepriserna att skjuta i höjden redan under nästa mandatperiod.
– I praktiken kommer detta att slå på bränslepriserna oavsett hur man gör det, säger John Hassler.
Så fungerar EU:s klimatpolitik
EU:s klimatpolitik är fram till 2030 uppdelad på tre huvudsakliga områden:
Utsläppshandeln EU-ETS: Reglerar utsläppen från EU:s alla industrier. Handeln med utsläppsrätterna sker över nationsgränser och därför finns inga nationella krav inom EU-ETS. Varje land tilldelas dock ett antal utsläppsrätter som kan auktioneras ut.
Ansvarsfördelningsförordningen ESR: Reglerar utsläpp från allt som inte omfattas av utsläppshandeln – i en svensk kontext framför allt transporter, jordbruket och arbetsmaskiner. Eftersom utsläppen från jordbruket är svåra att bli av med utan att minska djurhållningen, fokuserar politiken främst på att minska utsläppen inom transportsektorn och arbetsmaskiner.
Skog och mark, LULUCF: Reglerar hur mycket koldioxid som lagras i skog och mark, med specifika krav på varje enskilt EU-land.
För att göra omställningen så effektiv som möjligt tillåts användning av vissa flexibiliteter mellan de olika områdena. Länder tillåts exempelvis låta bli att sälja utsläppsrätter inom EU-ETS och i stället släppa ut lite mer i ESR, något som Sveriges regering har signalerat att man kommer att göra. På samma sätt kan ett visst överskott inom ESR överföras till LULUCF – eller tvärtom.
Källa: Naturvårdsverket
Fakta.EU:s krav på Sverige inom LULUCF
Sveriges första LULUCF-åtagande är för perioden 2021-2025. Markanvändningssektorn får då inte ha några bokförda nettoutsläpp. Nettoupptaget i skog jämförs med en skoglig referensnivå, ett sorts nollvärde, som baseras på hur skogsbruket bedrevs 2000-2009.
På grund av att medlemsländerna får göra så kallade tekniska korrigeringar av den skogliga referensnivån, i takt med att mätmetoderna förbättras, är referensnivån ännu inte slutligt fastställd. Sverige måste korrigera sin referensnivå senast i mars 2027. Då ska även rapporteringen av nettoinlagringen för åren 2021-2025 göras.
Sveriges andra LULUCF-åtagande, för perioden 2026-2030, är tvådelat. Dels är det ett punktmål, som består i att Sveriges kolinlagring ska vara 4 miljoner ton högre år 2030 än genomsnittet för åren 2016-2018.
Dels ska nettoupptaget för perioden 2026-2029 nå upp till en i förväg bestämd budget vars storlek bestäms 2025.
Källa: Naturvårdsverket, regeringen.
Ordlista
LULUCF (Land use, land use change and forestry) omfattar upptag och utsläpp av växthusgaser inom markanvändningssektorn. Regleras inom EU av LULUCF-förordningen.
ESR (Effort sharing regulation) är EU:s ansvarsfördelningsförordning. Den reglerar utsläpp från allt som inte omfattas av utsläppshandeln – i en svensk kontext framför allt transporter, jordbruket och arbetsmaskiner.
Nettoinlagring innebär att upptaget av kol är större än den förlust som sker varje år i samband med skogsavverkning och naturlig nedbrytning.
Kolsänka innebär att det sker en nettokolinlagring i skogen, det vill säga att kolförråden ökar i träd, växter, mark och träprodukter. Kolsänkan kan öka genom åtgärder som ökar tillväxten eller minskar avverkningen.
Källa: Naturvårdsverket
Läs mer:
Minskat kolupptag i skogen – mer än utsläppen från all inrikestrafik i Sverige
Skärpta klimatmål i EU kan tvinga Sverige att låta mer skog stå kvar
Det här säger vetenskapen om skogens klimatnytta
