Det ekar inne i det lilla rummet. Här ska lärarna på den nystartade distansutbildningen snart kunna spela in sina genomgångar, men studion har inte hunnit byggas färdigt än.
– Akustiken är fruktansvärd, konstaterar Anders Wallin.
Rektorn är ansvarig för en helt ny skolsatsning. Under höstterminen kommer lärarna som arbetar här, på skolan Elyseum i Göteborg, att erbjuda 14 högstadieelever undervisning på distans. En liknande satsning har precis dragit igång i Uppsala.
Målet är att elever som inte klarar av att komma till skolan – på grund av sociala, psykiska eller medicinska skäl – inte ska gå miste om sin undervisning.
– Skolan är ju en extremt social miljö, där vi samlar många ungdomar på en plats. Det är inte alla som tycker att det är optimalt för deras lärande, säger Anders Wallin.
Distansundervisningen är tänkt att fungera som en sista utväg. Skolverket slår fast att alla andra typer av stöd måste ha provats eller bedömts som olämpliga innan en elev får ta del av undervisningsformen. Det är rektorn på barnets skola som ansöker om möjligheten, och vårdnadshavaren måste ge sitt godkännande.
DN har haft kontakt med flera föräldrar till så kallade hemmasittare – eller hemmakämpare, som en del föredrar att kalla det. Många av dem är positiva till att det dykt upp en ny chans för deras barn att ta del av skolundervisningen.
– Distansundervisning hade varit guld, säger en mamma, vars son lider av social fobi.
Sonen, som i dag går i nionde klass, började må dåligt redan på lågstadiet. Han mådde illa på morgnarna, kräktes och hade ont i kroppen. Symtomen blev värre och under de senaste tre åren har han knappt varit i skolan alls.
– Jag har försökt muta och hota, jag har gråtit, varit arg, varit väldigt förstående… Han kan stå redo att gå, med kläderna på, men sen tar det bara stopp. Han vill gå, men han kan inte, säger mamman.
Fakta.Drygt 17 000 elever med hög frånvaro, enligt kartläggning
■ Förra året publicerade föräldranätverket ”Rätten till Utbildning” en sammanställning av frånvarorapporter från 350 000 elever.
■ Resultatet visade att drygt 17 000 barn i Sverige missar mer än hälften av sin lektionstid.
■ Mellan 2018 och 2022 fördubblades antalet elever med över 50 procent frånvaro, enligt kartläggningen.
Elever som inte klarar av att komma till skolan lider av dubbel stress, enligt mamman. Barnen är oroliga för att de hamnar efter både i undervisningen och i det sociala sammanhanget.
– Jag hoppas att distansundervisning är en väg tillbaka till skolan – att eleverna känner att de inte missar så mycket, utan kan följa sina kunskapskurvor. Om de bara skulle få hjälp med det skulle det kanske vara lite lättare att ta steget tillbaka även till andra hobbys, som träning till exempel.
Flera andra föräldrar som DN frågat om distansundervisning håller med.
”Hoppas fler grundskolor tar efter för jag har själv en tonåring som skulle behövt detta – nu!” skriver en mamma.
Andra är mer skeptiska.
”Vill bara skicka med att digitala lösningar kan vara superbra för vissa, men det är ingen universallösning. Skolor behöver jobba med sin miljö och inkludering samt sitt relationsbyggande”, skriver en annan.
Inne på Elyseum i Göteborg visar matematikläraren Hanna Gilbert upp sin arbetsplats. Hon är van vid att undervisa i ett klassrum, men var precis som många andra högstadielärare tvungen att ställa om till distansundervisning under pandemin.
– Då upptäckte vi hur man plötsligt lyckades fånga elever som man inte fångat upp tidigare. De blev plötsligt delaktiga, säger hon.
På den nystartade skolan håller Hanna Gilbert i genomgångar via nätet, och erbjuder barnen hjälp via chatt och telefon. Hon säger att många av eleverna upptäckt att de har mycket mer energi över till undervisningen när de inte behöver vara i ett klassrum.
– En stor grupp elever har uttryckt att det här är det bästa som hänt dem.
Finns det en risk att eleverna blir ännu mer isolerade? Att steget blir ännu större till att komma tillbaka till skolan?
– Det har varit en tydlig oro i projektet från första början. Vårt mål är ju alltid att eleverna ska tillbaka till undervisning. Sen kommer det att ske i olika takt och tempo, säger Hanna Gilbert.
Rektor Anders Wallin håller med. Han betonar att distansundervisning inte används lättvindigt, utan att eleverna som fått erbjudandet är i en situation där de inte kommer vidare.
– Jag tänker att eleverna redan sitter fast i någonting som de vill komma ifrån – annars hade de ju inte ansökt om den här möjligheten. Det här innebär att det kommer in lite syre i det där rummet – att man känner att ”jag kan andas, jag kan få lite energi, jag kan göra saker”. Vi vet att en fullgången skola har en hälsofrämjande effekt, säger han.
Så fungerar den nya distansundervisningen
■ 2021 slopades förbudet mot distansundervisning i grundskolan. Undervisningsformen hade tidigare endast varit tillåten under pandemin.
■ I fjol fick en skola i Göteborg och en i Uppsala klartecken från Skolverket för att starta distansundervisning. Nu har den första terminen börjat.
■ Distansundervisningen riktar sig till elever som inte kan delta i vanlig undervisning på grund av medicinsk, psykisk eller social problematik.
■ I nuläget läser 14 elever på skolan som erbjuder distansundervisning i Göteborg och 11 på skolan i Uppsala. Göteborgsskolan tar bara emot elever från närområdet. Målet är att så småningom kunna ta emot upp till 40 barn, från olika delar av landet.
Källor: Skolverket, Göteborgs stad, SVT