Det rödgröna styret i Stockholms stadshus har högt ställda ambitioner när det gäller att sänka utsläppen. Men enligt Åsa Lindhagen är de lägst hängande frukterna redan plockade. För att få märkbar effekt i det fortsatta arbetet måste man angripa mer komplicerade områden. Nu ligger fokus på byggsektorn.
– När man tittar på var de stora utsläppen finns så är det i byggsektorn. Den står för en tredjedel av våra konsumtionsutsläpp, säger Åsa Lindhagen (MP).
Planen är tvådelad. Dels vill man börja återanvända byggmaterial och då i synnerhet utsläppsbovar som cement och stål, dels ska rivandet minskas. En betydande utmaning är att det inte finns någon infrastruktur för återbrukande av byggmaterial i Sverige. Här måste staden agera pionjär.
– På sikt är det nog inte staden som ska driva det här, men någon måste ta initiativet. Vår ambition är att ha ett eget internt återbruk för de egna verksamheterna, men också ett externt storskaligt återbruk. Det externa klarar vi dock inte själva utan det kräver samarbete med myndigheter och företag, säger Åsa Lindhagen under en rundtur i en fullkomligt kolossal fastighet i Bromma i västra Stockholm som staden köpte 2004.
Hon förklarar att just de här gamla lokalerna skulle kunna bli platsen för återbruket, samtidigt som hon betonar att inget är klart.
Från tidigt 1970-tal till strax efter millennieskiftet höll bryggeriet Pripps till i byggnaderna. Därefter blev det en handelsplats med flera stormarknader. För tillfället ekar det mestadels tomt i den blåklassade fastigheten som omfattar runt 110 000 kvadratmeter, men framtidsplanerna är imposanta. 2026 ska bland annat ett av norra Europas största idrottscentrum öppna upp och ta runt en fjärdedel av ytorna i anspråk.
Redan nu finns det en återbruksverksamhet av mindre modell i lokalerna. Här har man bland annat tagit hand om 3 000 illröda stolar som kastades ut när det som tidigare kallades Globen helrenoverades. Säten har fått nytt tyg, stålramar blästrats. Därefter har de fällbara stolarna målats om i en djupgrön nyans. Inom en snar framtid kommer 2 000 av dem att installeras i nyss nämnda sportanläggning.
Trots att det krävs en del arbete och resurser för att få ordning på stolarna så slutar det på plus för klimatet jämfört med om man hade köpt nytt. Enligt Stefan Mossvall, projektägare på stadens bolag S:t Erik markutveckling och vår guide för dagen, blir koldioxidvinsten 33,47 ton.
Stefan Mossvall menar att byggbranschen i stor utsträckning jobbar utifrån ett inlärt beteende. När det ska byggas så använder man nytillverkat material av den enkla anledningen att man alltid har gjort det. Den framtida metodiken blir istället att utgå från vilket återbrukat material som finns tillgängligt och låta det bli startpunkten. Det förutsätter i sin tur knivskarpa innehållsdeklarationer så att beställare lätt kan få information om allt från brandklassning till hållfasthet gällande materialen.
– Den informationen måste finnas. Annars kommer inte arkitekterna och konstruktörerna att kunna använda det här. Därför är demonteringen och inventeringen superviktig, säger Stefan Mossvall.
– Ett annat problem är att de entreprenörer som levererar produkter, exempelvis en vvs-entreprenör, ofta tjänar ganska bra med pengar genom påslag på nya produkter. Nu tar vi bort det. Då händer det något i branschen. Jag tror att de kloka entreprenörerna kommer att ge sig in i restaureringsledet, säger Stefan Mossvall
Han spår att marknaden för att sälja nytt nu gradvis kommer att krympa.
– Det kommer att tillverkas färre produkter eftersom de används längre. Det kommer också att kosta mer att producera nytt, så det är inte hållbart i längden.
Åsa Lindhagen säger att näringslivets intresse för återbrukande är tydligt.
– Jag har träffat fastighetsägare, arkitekter och investerare som verkligen vill vara med och ställa om. Jag tror att allt fler inser att vi står inför en akut kris.
Läs mer:
Unik glasåtervinning när kontorshus rivs i Stockholm
I Mölndal återbrukas toaletter när kommunala byggnader rivs
