Tonåringar som sover sig igenom mobiltelefonernas ilskna larmsignaler. Föräldrar som måste ruska liv i barn som för bara några år sedan var uppe med tuppen. Scenariot är bekant i många familjers vardag.
– De har biologiskt en försenad sömnfas, utifrån det som händer under puberteten. Ungdomar blir helt naturligt trötta senare på kvällen och alerta senare under morgonen, säger Malin Jakobsson, sömnforskare vid Jönköpings universitet.
Hon leder den första svenska studien om effekterna av att senarelägga skolstarten på högstadiet. Projektet har bland annat uppmärksammats av Aftonbladet som besökte Engelbrektskolan i Borås. DN:s ledarskribent Lisa Magnusson har lyft frågan: ”Borås är himmelriket på jorden – åtminstone för tonåringar”.
– Det finns forskning från USA och länder i Asien, men också i Europa, som visar på fina resultat. Längre sömn ger bättre skolresultat, bättre psykisk hälsa men också färre trafikolyckor med unga inblandade, säger Malin Jakobsson.
Tanken på att låta högstadieelever börja senare är inte ny, och har fått genomslag på flera håll i landet. Högstadieungdomarna på Hertsöskolan i Luleå börjar en timme senare, från och med höstens terminsstart.
– Vi har sett att eleverna har varit morgontrötta, lite hålögda sådär, och sedan har vi kollat på forskningen. Vi kör på och sedan får vi utvärdera. Det känns hittills bara positivt, säger Martin Karlsson, rektor på Hertsöskolan, vars företrädare initierade förändringen.
AnnaLena Winneborn undervisar i engelska, franska och svenska.
– Det ger en lugnare start och är mer anpassat till ungdomarnas dygnsrytm, säger hon.
Hon arbetade tidigare på friskolan Nya Läroverket i Luleå som under flera år har planerat skoldagarna på detta sätt, vilket Norrbottens-Kuriren har rapporterat om. Där upplevde AnnaLena Winneborn en ökad närvaro under de första lektionerna.
– Det är inte lika många som försover sig. Det blir en lugnare start för mig också. Jag kan samla ihop tankarna för dagen och hinner prata ihop mig med kollegorna, säger hon.
Tanken är att pedagogerna vid behov ska kunna använda timmen mellan klockan åtta och nio för att hjälpa elever som av olika skäl halkar efter i undervisningen.
Niondeklassaren Noor Elias och hennes kompisar på Hertsöskolan välkomnar schemat som innebär sovmorgon varje dag – trots att dagarna blir något längre.
– Det kan det vara lite svårt när man har träningar, och inte så lång tid till träningen. Jag tränar fotboll, säger Noor Elias.
Förutom att det kan bli lite tajt att hinna återhämta sig och äta middag före fotbollen, ser tjejerna fördelar med den nya ordningen.
– Jag är inte lika stressad och inte lika skoltrött, säger Evita Rosengren.
– Det är skönt att få sova lite längre, allt blir lite lättare, säger Elsa Taavola.
För Milla Munkhammar som bor lite längre bort från skolan har morgnarna blivit lugnare.
– Jag behöver inte går upp jättetidigt, säger hon.
De känner till att sömnmönstret skiljer sig hos tonåringar rent biologiskt, men också att de själva kan förbättra sömnkvaliteten. Alla fyra tjejerna har för vana att titta i telefonerna före läggdags – och tycker att det är svårt att avstå.
– Men när jag väl har testat att lägga bort den tycker jag ändå att sömnen har blivit bättre, säger Evita Rosengren.
En invändning mot senare skolstart kan vara att målgruppen då väljer att stanna uppe ännu senare, och därmed inte får ut mer sömn av förändringen.
– Så kan det vara på individnivå men i forskningen som finns har det inte visat sig vara så, på generell nivå, säger Malin Jakobsson.
Forskningsprojektet går ut på att följa en skola i Borås och en i Vaxholm där lektionerna börjar klockan nio, under ett års tid. Eleverna får svara på enkätfrågor och delta i intervjuer. Svaren kommer att jämföras med motsvarande underlag från en skola där eleverna har kvar sin vanliga skolstart klockan åtta.
– Det är frågor om sömn, oro, nedstämdhet, men också om gejming och sociala medier som vi också vet påverkar sömnen, säger Malin Jakobsson.
Närvaron på lektionerna kommer att utvärderas inom ramen för studien.
– Det var en av orsakerna till att skolan i Borås ville testa. De hade problem med närvaron och hoppas att det ska bli bättre, säger Malin Jakobsson.
