Här grävs 37 Globenarenor upp ur havet

Malmporten, en del av utbyggnaden av Luleå hamn, är sett till volymer Sveriges största muddringsprojekt någonsin. Syftet är att de godsfartyg som tidigare har lastat om till havs ska ta sig hela vägen in till en ny djuphamn. Sett till fartygens storlek och lastförmåga, blir Luleå hamn näst störst i Sverige efter Göteborg.

– Vi har en farled som dimensionerades på 1970-talet, den är för smal och för grund. För att komma upp i konkurrens och få effektivitet vill industrin hantera en större mängd gods per fartyg. Även fartygen har förändrats under 40 år, de har blivit bredare och djupare, säger Linda Wikman, Luleå hamns projektledare för Malmporten.

Godstrafiken beräknas öka tredubbelt fram till 2030, bland annat kopplat till den så kallade gröna omställningen i norra Sverige. H2 Green Steel bygger ett nytt stålverk i Boden, samtidigt som SSAB ska bygga ett nytt stålverk i Luleå. Statliga gruvbolaget LKAB har länge velat se en ökad transportkapacitet i hamnen.

– Det handlar om att få ett effektivare flöde för fartygen, vid kajen, lasthanteringen och järnvägen, säger Linda Wikman.

Projektet Malmporten består av tre huvuddelar: muddring av farleder, bygge av djuphamn samt anslutning till Malmbanan. Som djupast blir farleden in till hamnen 17 meter.

Mudderverken Magnor och Simson muddrar i sommar ett område, ungefär tre mil ut i Bottenviken. De hör till världens största i sitt slag och assisteras av ett sugmudderverk. Längre in, i själva hamnområdet, finns två mindre mudderverk. Arbetet pågår dygnet runt tills dess att isen lägger sig.

– Vi kan muddra ungefär halva året, därför blir det fler säsonger än om man kan muddra året runt, säger Edin Maslesa, projektledare vid Sjöfartsverket.

Sammanlagt ska ungefär 21 miljoner kubikmeter grävas upp under fem års tid, vilket till volymen motsvarar 37 Globenarenor. Massor som bedömts vara rena transporteras i skytteltrafik med pråmar och tippas i havet, på fem platser som pekats ut i miljötillståndet.

Muddringen, som inleddes i början av juli, har föregåtts av oenighet mellan myndigheterna. Frågan om hanteringen av förorenade muddermassor har avgjorts i Mark- och miljööverdomstolen efter en överklagan från Havs- och vattenmyndigheten. Bottensediment i vissa områden innehåller gamla miljögifter från båtbottenfärg.

– Vi hade på vissa punkter sett sedimentprover med väldigt höga halter, säger Malin Hemmingsson, utredare på Havs- och vattenmyndighetens miljöprövningsenhet.

Sjöfartsverket fick i första domstolsprövningen dispens för att dumpa förorenade massor i en djuphåla i havet, övertäckt med rent material. Men det sattes då inte någon gräns för hur höga föroreningsnivåerna får vara. Djuphålan där massorna ska dumpas är en rest från sandsugning som gjordes på 1970-talet.

– Det kommer att ligga där under en väldigt lång tid. Vi vill inte att förorenat sediment dumpat i havet, säger Malin Hemmingsson.

Mark- och miljööverdomstolen skärpte miljökraven.

– Vi hade gärna sett lite lägre nivåer men är nöjda med att det ändå blev en begränsning, säger Malin Hemmingsson.

Sediment som klassas som mindre förorenat får, enligt miljödomen, dumpas i djuphålan. Det ska ske genom ett tätt rör och täckas med tre meter rent material, under samma säsong. Material med högre gifthalter ska slutförvaras inne i hamnområdet, Skvampen.

– Vi gräver ut ett djup i Skvampen och anlägger en spärrvall för att förhindra läckage av förorenade material. Först efter det kan vi börja muddra förorenade massor, säger Edin Maslesa.

Den beräknade kostnaden för projekt Malmporten är 5 miljarder kronor. Trafikverket finansierar åtgärder i den allmänna farleden, medan Luleå hamn ska bekosta det som görs inom hamnområdet, bland annat ny djuphamn och nya landytor. Utöver det pågår en rad andra projekt kopplade till utbyggnaden av Luleå hamn.