På torsdag går finansminister Elisabeth Svantesson (M) den traditionsenliga promenaden till riksdagen för att överlämna budgetförslaget för 2025. Finansministern har tidigare känt sig tvungen att hålla igen för att inte elda på inflationen. Nu ökar priserna inte lika mycket längre och Elisabeth Svantesson kommer därför med sin mest offensiva budget hittills.
DN/Ipsos har frågat väljarna hur de skulle spendera pengarna om de hade Elisabeth Svantessons jobb. Undersökningen gäller det så kallade reformutrymmet, alltså den summa pengar som finansministern bedömer kan läggas på nya satsningar.
– Väljarnas prioriteringar av vad statens pengar ska användas till är väldigt tydliga och det är intressant att de är så samstämmiga, säger Nicklas Källebring, opinionsanalytiker på Ipsos.
I undersökningen har de svarande fått fördela 50 miljarder kronor, och drygt 14 av dem läggs på vård och omsorg av olika slag. Det är den klart största posten i väljarnas eget budgetförslag.
På en tydlig andraplats kommer skola och utbildning (drygt 8 miljarder) och därefter rättsväsendet och brottsbekämpning (5,5 miljarder).
Sedan följer i nämnd ordning infrastruktur, försvaret samt miljö och klimat.
Det råder bred enighet om vad som är mest angeläget. De tre områdena vård, skola och brottsbekämpning ligger i topp i just den rangordningen i de allra flesta väljargrupper, oavsett kön, ålder, utbildningsnivå eller typ av bostadsort.
Vissa skillnader framkommer däremot när man ser till vilka partier de svarande sympatiserar med. Brottsbekämpningen hissas till andraplatsen av dem som röstar på Moderaterna, Kristdemokraterna eller Sverigedemokraterna.
Allra mest vill SD-väljarna satsa mot kriminaliteten, drygt 9 miljarder kronor av totalt 50. Det kan jämföras med de drygt 2 miljarder som vänsterpartister och miljöpartister lägger här.
De som stödjer V och MP sticker också ut genom att vara de enda väljargrupperna som placerar miljö och klimat så högt som på tredje plats. Mest satsar MP-väljarna (drygt 10 miljarder kronor), därefter V-väljarna (drygt 4). Kriminaliteten hamnar först på plats fem för dessa partiers väljare.
Oavsett partisympatier placerar alla grupper vård och omsorg i topp. Mest vill socialdemokraternas sympatisörer lägga här, nästan 17 av 50 miljarder kronor. Fem av åtta partier (M, L, C, S, SD) har även med skola och brottsbekämpning på topp tre.
– Oavsett hur man röstar så ser majoriteten av väljarna samma brister i samhällsbygget, säger Nicklas Källebring på Ipsos.
Skattesänkningar kommer att väga tungt i den budget som finansminister Elisabeth Svantesson presenterar på torsdag. För väljarna har det däremot låg prioritet, enligt DN/Ipsos mätning.
Beskedet från alla väljare sammantaget är att av 50 miljarder kronor bör bara 0,8 reserveras för att sänka skatten. Beloppet är något högre om man enbart ser till Tidöpartiernas väljare, 1,4 miljarder. Men inte ens bland M-väljarna är skattesänkningar tillräckligt viktiga för att kvala in på topp fem.
Nicklas Källebring på Ipsos påpekar att de tillfrågade i undersökningen har fått svara fritt.
– Det är möjligt att skattesänkningar hade hamnat högre om vi hade föreslagit det som ett alternativ. Men i den rådande situationen är det inte orimligt att många är mer bekymrade över vården, skolan och kriminaliteten än över hur mycket skatt man betalar, säger Nicklas Källebring.
Fotnot: DN/Ipsos undersökning utgick från Konjunkturinstitutets bedömning av att reformutrymmet i budgeten för 2025 var 50 miljarder kronor. Senare har finansdepartementet preciserat reformutrymmet till 60 miljarder kronor.
Läs mer:
Väljarnas oro för ekonomin har dämpats
Så vill finansministern stötta ekonomin
Fakta.Så gjordes undersökningen
■ Ipsos har genomfört 1 278 intervjuer med röstberättigade personer under perioden 13–25 augusti. Utifrån ett slumpmässigt urval gjordes 471 intervjuer via sms-länk till en webbenkät. 807 digitala intervjuer gjordes med ett kvoturval från en slumpmässigt rekryterad webbpanel. Syftet med kvoturval är att säkerställa representativiteten hos de svarande. Eftersom kvoturval tillämpas kan inte felmarginaler beräknas på traditionellt sätt.
■ Frågorna som ställdes var: Om du själv hade möjlighet att bestämma vad det förväntade reformutrymmet skulle användas till, vad skulle du använda pengarna till då?
■ För mer information om urval, bortfall och svarsfrekvens, se ipsos.se eller kontakta Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring.
