125 dagar har gått sedan det första tältet slogs upp framför Göteborgs universitet på Vasaplatsen, i protest mot Israels krigföring i Gaza. Studenterna kräver att universitetet fördömer kriget och avbryter alla samarbeten med israeliska lärosäten.
– Händer det, lämnar vi direkt. Det fanns en anledning till att vi kom hit, och det kommer att finnas en anledning till att vi går, säger talespersonen Taha Khatab, som annars studerar mänskliga rättigheter och socialt arbete.
Under sommaren har det funnits klagomål på lägret från tid till annan. Vid en examen i juni tog vissa anhöriga anstöt och inför EU-valet ansåg Demokraterna och Moderaterna i staden att de antiisraeliska budskapen kunde skrämma bort röstande.
Men till skillnad från systerlägren i Lund och Stockholm har studenterna i Göteborg fått stanna.
– Polisen här har en annan attityd. Inga hundar, ingen konfrontation. Kanske en lärdom efter EU-kravallerna 2001? Så uppfattar jag det i alla fall, säger Max Popovski, också han kontaktperson för lägret.
Några dagar tidigare gick debatten dock het i kommunfullmäktige. Inte bara kring tältlägret, som Axel Josefson (M) och flera andra vill riva. Även det rödgröna styrets försök att bojotta israeliska varor gav bränsle åt brasan. Båda sidor beskyllde varandra för aktivism, men Jonas Attenius (S) blev också anklagad för att göda antisemitism.
Frågan blev rikspolitik när KD-ledaren Ebba Busch uttalade sig i Göteborgs-Posten och sa att Göteborg nu har ”ett mycket oroväckande mönster att ganska ensidigt försöka att markera mot Israel men inte klara av att hålla rent mot antisemitism”. Hon menade också att lägret i Vasaparken innehåller ”bilder och slagord som skrämmer judar i Göteborg”.
– När jag ser Ebba Busch uttrycka sig så, blir jag fruktansvärt arg! Hon vet ingenting – ingenting – om hur vi jobbar med de här frågorna, säger Jonas Attenius till DN.
S-ledaren nämner att staden till exempel dubblar budgeten för den lokala satsningen på Levande historia, att alla gruppledare gått en utbildning ledd av Svenska kommittén mot antisemitism och att han själv uppfattar kontakten med det judiska civilsamhället som god.
– Inte en enda jude ska behöva känna sig osäker i vår stad. Men det betyder inte att man inte kan kritisera Israel. Att blanda ihop folken och staten på det sättet – som Ebba och andra gör – det är antisemitism, säger Attenius.
En som besökt Vasaplatsen då och då under tiden som studenterna tältat där är historikern, göteborgaren och judinnan Ingrid Lomfors. Hon säger att hon aldrig känt sig rädd eller hotad av manifestationen. Men hon invänder mot en del av deras budskap.
– De rör sig i ett fält där man ifrågasätter Israels existensberättigande, i strid med FN:s beslut. Det finns en föreställning om att man kan förbruka sin rätt att finnas som stat, genom sitt handlande, och att det gäller just Israel. Det kan betraktas som ett antisemitiskt resonemang, säger Ingrid Lomfors.
Hon brukar – enligt egen utsago – väldigt sällan hålla med Ebba Busch, men här gör hon det.
– Att framföra kritik mot Israels regering och även kräva bojkott är absolut inte antisemitiskt – vi har ju en halv miljon israeler som är ute varje vecka och demonstrerar mot den förda politiken – men det sätt som Jonas Attenius väljer att framföra sina krav på, kan kanske associeras med antisemitism.
Lomfors syftar på att S-ledaren framträdde vid en muslimsk högtidsfest i Slottsskogen och lyfte bojkotten där, utan att samtidigt fördöma Hamas.
– Vi vet att antisemitismen är mer utbredd bland troende muslimer från Mellanöstern. Att då vända sig till just den gruppen med ett så ensidigt budskap riskerar att spä på fördomarna. Om Attenius vägrar begripa det, kan Göteborg absolut riskera att bli en farligare plats för judar. Vi kan vara på en ”tipping point” just nu, säger historikern Ingrid Lomfors.
Polisen i Västsverige har en särskild avdelning för demokratihotande brottslighet. Där skulle antisemitismen bli synlig, om den ökade och anmäldes. Men utredaren Andrea Hammar kan inte se någon sådan utveckling.
– Precis efter den 7 oktober förra hösten fanns något fler ärenden av sabotage och klotter anmälda, riktade mot judiska mål, men det planade ut ganska snabbt. Under året som gått sen dess är det varken mer eller mindre än andra år vad jag kan se, säger Hammar.
Brottsförebyggande rådet har i en rapport också visat på ökningen förra hösten. I hela riket gick anmälningarna om antisemitiska hatbrott upp då, med en tydlig topp i oktober 2023.
Just Göteborg sticker ut med den största skillnaden mot året innan, från en enda anmälan – till 31.
Runt Vasaplatsen säger näringsidkare som DN pratar med nu att lägret ofta kommer på tal med kunder och närboende. Ingen vill medverka med namn och bild, men det handlar mest om kritik mot hur det ser ut på platsen.
Studenterna säger att de känner igen detta, men att det är en handfull – ”samma fem” – som klagar.
– De söker upp oss aktivt och går in här i lägret. Vi blir också hotade av dem och utsatta för rasism från andra förbipasserande. Men det är ju mycket vanligare att folk cyklar förbi och plingar uppmuntrande och vinkar, eller kommer förbi med mat, säger Taha Khatab.
Tror ni att ni kan ”skrämma judar”?
– Nej, vi har nolltolerans mot rasism och antisemitism och har flera judar som är med i vår grupp, säger Max Popovski.
Budskapet på ett av plakaten här – att ”Israel blev ett land genom att döda palestinier och stjäla deras land”, utan att nämna FN:s roll – skulle många tolka som antisemitiskt. Vad säger ni till dem?
– Att vi inte ser det så. Det är en diskussion man måste kunna föra, säger Max Popovski.
