Här övar lärare på att skydda sig mot skoldåd

– Aj, mitt ben!

Hjärtat börjar klappa snabbare i bröstet när skotten hörs. Lukten av krut tränger sig in i korridoren som töms på bara några sekunder. De två maskerade männen som just stormat in i den röda skolbyggnaden med machete och pistol rycker i handtaget och bankar på dörren till klassrummet där de flesta lyckats barrikadera sig.

Några av oss hinner inte söka skydd. På golvet ligger skolans rektor kvar och tar sig för benet. Hade det varit riktiga skott vi träffats av och inte en övning i pågående dödligt våld (PDV) med en startpistol, hade det här ögonblicket troligen varit vårt sista.

– Tänk att hamna i den här situationen, liggandes kvar skadad, viskar Elenor Nordén Karlsson precis innan säkerhetsutbildarna Björn Eklöf och Johan Viberg, som klätt ut sig, ropar att övningen är avslutad.

Det är första dagen på höstlovet och de enda som är på plats på den fristående F–6-skolan i Örebro är personalen. Företaget SSK Säkerhetsakademien har bjudits in för att hålla i en utbildning i skolsäkerhet.

För fyra år sedan var Karlslundsskolan med om en obehaglig händelse. Ett bombhot på närliggande Campus Risbergska, där kommunala vuxenutbildningen håller hus, ledde till att grundskolan behövde utrymmas.

Bortsett från det har inget hotfullt skett på skolan, berättar rektor Elenor Nordén Karlsson.

– Men det är fler våldshändelser i skolans värld överlag. Det känns som att det är långt ifrån vår lilla verksamhet, men det är ändå viktigt att vi är förberedda – framför allt kring det förebyggande arbetet men också att man känner att man får öva en inrymning, säger hon.

Björn Eklöf inleder utbildningen med olika exempel på hur säkerhetsrutiner kan brista på arbetsplatser. Därefter går han och kollegan Johan Viberg igenom allt från nödvärn till hur man bemöter hotfulla personer.

Båda har erfarenhet av att hantera hotfulla och våldsamma situationer och har bland annat jobbat som ordningsvakter och entrévärdar i krogmiljö.

– Där förekommer väldigt mycket hot och våld, säger Johan Viberg.

Företaget riktar sig till olika typer av verksamheter.

– Vi ser en ökad efterfrågan på skolsäkerhetsutbildningar. Många efterfrågar PDV och inrymning men vi brukar säga att vi måste börja i rätt ände för att det inte ska bli PDV, då väldigt mycket kan förebyggas, säger Björn Eklöf.

Även Skolverket märker av en ökad medvetenhet kring säkerhet på landets skolor. Den beror på insikten att Sverige inte är fredat från skolattacker, men även det förändrade säkerhetsläget i samhället, menar Eva Lindberg, undervisningsråd på Skolverket.

– Rektorer vi träffar ger bilden av att rektorsuppdraget och pedagogernas uppdrag förändrats på kort tid utifrån samhällsutvecklingen. Det handlar inte bara om den här typen av händelser i skolan utan också det vi kan se utifrån gängkriminalitet, säger hon.

Arbetet med skolsäkerhet har även intensifierats på myndighetsnivå, berättar hon. Inom ramen för en pågående skolsäkerhetsutredning föreslås en lag om att skolor och förskolor ska ha en beredskapsplan för att kunna hantera allvarliga våldsituationer.

– Sannolikheten för att utsättas för en skolattack är liten men konsekvensen av en sådan händelse kan bli fruktansvärt förödande, vilket gör att frågan måste vara aktuell, tas på allvar och arbetas med, säger Eva Lindberg.

På Karlslundsskolan har det blivit dags för den praktiska delen av säkerhetsutbildningen. Det fnittras när skolpersonalen får öva på att ta sig ur handledsgrepp och stryptag.

Övningen i pågående dödligt våld och inrymning står sist på schemat.

Efteråt är skolpersonalen lite skakade. Någon behöver ta luft på skolgården. Läraren Catharina Leicht Ericsson andas tungt.

– Jag kände att nu blev jag skjuten, för jag var sist in i rummet. Väl inne i rummet pratade vi om hur vi gör och om vi gör rätt, säger hon.

– Vi drog för gardinerna, släckte ner, låste dörren, barrikaderade med bord och såg till att det inte gick att dra ner handtaget.

Liksom sina kollegor tänkte Catharina Leicht Ericsson på rektorn och alla andra som lämnades kvar utanför klassrummet. Flera av dem reflekterade över att det i en verklig våldssituation hade funnits en massa skyddslösa barn med i bilden.

Elenor Nordén Karlsson tycker att det är bra att även andra typer av hot och våld togs upp på utbildningen, som hotfulla vårdnadshavare, slagsmål som eskalerar och att ungdomar från en annan skola kan komma in på skolan. Men hon känner inte någon oro för att det ska ske något allvarligt här på Karlslundsskolan.

– Dels är vi noga med vilka personer som vistas i våra lokaler. Om man ska besöka oss vill vi att man anmäler det innan, det gäller vårdnadshavare och hantverkare. Sedan har vi vår inrymningsplan och en krisgrupp på Messenger som vi tagit fram för att snabbt kunna ha kontakt med varandra inom skolan ifall det skulle ske något. Den används bara vid krissituationer och all personal, 25–30 personer, är med i den.

Nu väntar en uppdatering av skolans handlingsplan.

– Vi behöver framför allt se över mängden text och att den är tillräckligt enkel att följa, säger Elenor Nordén Karlsson.

Under övningen i pågående dödligt våld fick hon rollen att agera skottskadad.

– Man får ett hum om hur det skulle kännas att bli liggande när man ser en gärningsman komma gåendes och man känner ett ansvar för sin verksamhet. Jag tycker att övningen var otäck, men väldigt viktig.

Åsa Erlandsson: Det är bättre att vara förberedd på nya skolattentat