Cindy Allen ser blek och skör ut, men är bestämd när hon berättar att hon har har varit ren i snart 18 månader. Senaste gången hon tog metamfetamin var i mars 2023. Nu bor hon i en ”sober living facility” i Beattyvilles utkant med två av sina barn.
– Jag har inget sug efter mer droger. Och jag vill absolut inte förlora det jag har vunnit tillbaka, säger hon.
Det är begripligt när hon berättar om sitt inferno som missbrukare medan treåriga sonen Grayson obekymrad spelar på sin mobil.
– Jag började med meth och min dåvarande man hamnade i fängelse. Då tog de mina fem barn ifrån mig. Och barnens pappa försvann och har inte synts till sedan dess. Han vill inte ta något ansvar.
Hon är en 34-årig singelmamma, men har bara vårdnaden av två av sina fem barn. De tre äldsta får inte vistas på hennes behandlingsboende.
Två gånger i veckan drogtestas hon, en gång ingår ett samtal, vilket är en förutsättning för att hon får vara kvar i programmet.
Cindys öde är långt ifrån unikt i denna trakt. Bara sedan 2022 har fler än 240 personer i det omgivande grevskapet Lee County skickats till vård.
Det berättar JoAnn Fraley, chef för rehabcentret ”The Hub”.
– Det är en verklig epidemi, och ingen i Beattyville är oberörd. Tidigare var det främst receptförskrivna opioider, nu är det meth, heroin och fentanyl, säger JoAnn Fraley.
Antalet lokala knarkfabriker har minskat efter polisens tillslag, men det importeras desto mer. Det är en svår kapplöpning för The Hub. Man erbjuder rehabilitering, utbildning och jobb.
Joseph Lucas, som är sheriff i Lee County, tillträdde i början av 2023. Han säger att antalet knarkare minskar, vilket beror på att ”vi har satt in folk i fängelse”.
– Men det finns gränser. Dels är det för dyrt för skattebetalarna att betala så många fängelseplatser. Och ytterst är det efterfrågan som styr. Och nu när gränsen till Mexiko är öppen kommer det in enorma mängder droger. Det kan jag inte acceptera som kristen och konservativ.
– Jag stödjer Trump, väljs han stängs gränsen och mitt jobb blir lättare, säger sheriff Lucas.
I rummet intill sitter Steve Mays, högste tjänsteman i Lee County med titeln chefsdomare, sedan han valdes som republikansk kandidat 2007. Grevskapet är döpt efter sydstatsgeneralen Robert E. Lee, som slogs för slaveriet under det amerikanska inbördeskriget.
Han kallar Trump för sin favorit.
– Han har ingen större fan än jag. Trump säger som det är, han är för den arbetande människan, och vill göra landet till vad det var förr. Utan illegala invandrare och transpersoner. Ja, det var visst 82 procent som röstade på honom senast, men jag är säker på att det blir minst 90 procent den här gången.
Men Trump har rader av åtal mot sig, och har fällts för brott på 34 punkter?
Om det säger Steve Mays: Ingen är perfekt.
För att understryka sin beundran tar han på sig en röd Trump-keps.
I andra änden av Main Street träffar vi Beattyvilles borgmästare Scott Jackson. Till skillnad från ledarna i det omgivande Lee County är han inte partipolitiskt vald. Självbilden är att Beattyville präglas av sydstatscharm.
– Vi kanske inte alltid är överens om politiken, men när det är svåra tider hjälps vi alla åt.
Det skedde under kriser som på senare år har drabbat Beattyville: pandemin 2020, och året därpå en svår översvämningskatastrof, då vattnet steg till 70 centimeter och skadade många byggnader.
– Vi kanske är fattiga här, men det finns faktiskt alltid jobb för den som vill arbeta. Lönerna är inte så höga, men det är billigare här än på många andra ställen.
Ändå beräknar han att minst 30 procent av invånarna inte arbetar, utan lever på socialbidrag och matkuponger. Kyrkor och andra frivilligorganisationer har soppkök för dem som inte har mat för dagen.
Nu när kolindustrin, som en gång sysselsatte tiotusentals människor, hör till historien, vad är då framtiden för den lilla orten?
Borgmästare Jackson nämner turismen. Det finns andra resurser; Appalachernas undersköna berg, skogar och floder, som i allt högre grad lockar besökare.
Mindre solig är Randy Brandenburg, som mekar med en Chevrolet Silverado-pickup på sin bilverkstad på Main Street. Han tvekar inte en sekund över att han ska rösta på Trump:
– Because he is the man!
Expresidenten är alltså mannen att lösa USA:s alla problem, medan ”Harris och Biden är skit”.
– Han kan ekonomi, han sänkte bensinpriserna och matpriserna och han byggde en mur mot Mexiko. Under hans tid som president blev USA inte hotat en enda gång av ett annat land, säger Randy Brandenburg.
Han struntar i hur Trump har uttryckt sig om kvinnor, eftersom han får saker gjorda.
– Jag bryr mig inte om presidenten är man, kvinna, svart eller vit. Bara presidenten gör det rätta för landet.
Randy Brandenburg är övertygad om att Trump kommer att vinna årets val ”om allt går rätt till”, alltså inte stjäls från Trump, som han påstår skedde 2020.
– Vet du, det vore ännu bättre om Vladimir Putin var vår president. Han tillåter inte att bögar och queer-människor går lösa.
Lawrence Watkins, 62, pensionerad snickare, står vid kanten av det klargröna vattnet i Mill Creek Lake och fiskar. Det är ett ställe som har potential att locka turister; här kan man hyra kanoter och eldrivna småbåtar.
Han har bott i Beattyville hela sitt liv. Nu livnär han sig på tillfälliga påhugg. Han har aldrig varit utomlands, som längst har han varit i Florida.
– Jag älskar att bo på landet. Jag var en av tio syskon, och livet var så mycket bättre då, inte så dyrt som i dag. Vi hade råd att tanka bilen. Men vi fick förstås också fiska och jaga för att klara oss, och vi åt även kaniner och ekorrar.
Han är registrerad som ”independent”, alltså inte republikan eller demokrat, men han tvekar inte om vad han kommer att rösta på:
– Det får bli Trump, för han gjorde bra saker och förtjänar att bli president igen.
På frågan varför han inte kommer att rösta på Kamala Harris är hans svar: ”Hon är muslim”.
Jag påpekar att hennes familj på moderns sida var hindu från Indien. Han säger att ”vi inte behöver det heller”.
Inte riktigt alla i Beattyville älskar Trump och Putin. Men de få dissidenterna ligger lågt.
En av dem, 36-årige Jeff, arbetar på ett techföretag, på distans. Han vill inte framträda med sitt riktiga namn, eftersom han känner sig ganska ensam om sina åsikter.
– Många verkar tro att en enskild person som Trump kan ta dem ur fattigdomen. Men folk här i Appalacherna lever nästan som på 1930-talet. Kvinnorna är hemma och lagar mat åt familjen. De som inte lever så betraktas som antireligiösa.
Jeff är pappa till en sexårig pojke, och det gör honom nervös för framtiden.
– Jag är orolig inför valet. Många här tror att Trump är Messias och då kan de gå mycket långt om han förlorar valet igen. Den här staden är som en kruttunna. Stormningen av Kapitolium den 6 januari 2021 var bara ett förspel.
Cindy Allen funderar inte på valet, och säger att hon aldrig röstar. Hennes tankar kretsar kring drömmen om en egen bostad.
— Då kan jag få tillbaka alla mina barn. Men hittills har jag inte fått hyra. Det är svårt att få en värd att hyra ut till mig med min missbrukarbakgrund.
Fakta:Beattyville, Kentucky
Beattyville i östra Kentucky har cirka 1 200 invånare, en minskning med några hundra personer under de senaste årtiondena. Befolkningen är vit till 98 procent.
Enligt folkräkningen 2010 hade Beattyville den tredje lägsta medianinkomsten i en stad i USA, med 12 000 dollar i årsinkomst. Detta jämfört med dåvarande medianinkomsten i hela USA på 54 000 dollar.
Drygt 40 procent av invånarna låg under fattigdomsgränsen. Endast 5 procent har högskoleexamen.
Största arbetsgivare är ett fängelse, där en del av narkotikabrottslingarna sitter. Beattyville har alltid varit beroende av subventioner från delstaten Kentucky eller från USA:s federala regering. Under Trumps presidenttid drog han in en stor del av biståndet. Men det minskade inte hans väljarstöd.
