Här skapas Kinas nästa boom – våra framtida läkemedel

I en industripark i staden Suzhou, 40 minuter med snabbtåg från Shanghai, utmanas den gamla världsordningen inom bioteknik. Västerländska bolag har länge varit helt ledande i att ta fram nya läkemedel.

Den strukturen är i dag under snabb förvandling.

– För utländska företag är det mer förmånligt att komma hit än att göra samma sorts arbete i sina hemländer. Kostnaderna är bara en tredjedel så stora, säger Michael Yin, vd i Biobay, ett statligt nav för biomedicinsk utveckling.

Konsultföretaget McKinsey beräknar i en rapport att kinesiska bolag dessutom är två till tre gånger snabbare än det globala genomsnittet på att kunna börja utföra kliniska tester på nya läkemedel.

– Totalt blir det stora vinster när de väljer att komma hit. Och de gör det eftersom de accepterar kliniska data från kinesiska sjukhus, säger Michael Yin, om de internationella läkemedelsbolagens fokus på Kina.

Kina var länge känt för att tillverka mediciner vars patent gått ut. Därefter har landet avancerat inom industrin: levererat substanser till läkemedel, blivit en plats för utlokaliserad tillverkning och till slut även ett land med egen forskning och utveckling.

– Internationella bolag har olika möjligheter. En är egen forskning, som kan bli kostsam. Den andra vägen är att förvärva ett mindre biotechbolag i Kina, som presenterat positiva data, även om det bara gäller djurförsök. Ytterligare ett alternativ är att köpa rättigheterna att sälja företagets produkt, säger Michael Yin.

– Oavsett metod finner de att kostnaderna i Kina är mycket lägre.

Förra året betalade det amerikanska bolaget Pfizer motsvarande över 10 miljarder kronor till ett kinesiskt företag för rättigheterna att få sälja en cancermedicin på försöksstadiet utanför Kina, om den godkänns.

Brittiska Glaxo Smith Kline skrev avtal med ett annat kinesiskt bolag om behandling mot en lungsjukdom.

I Kina tillverkas allt fler nya läkemedel. Landets andel i världen har på några få år vuxit till 30 procent, medan USA:s försprång krymper.

Om USA inte kommer på rätt spår igen kan det gå inom bioteknik som med elbilar: det kan sluta med kinesisk överlägsenhet, varnar Synbiobeta, ett internationellt nätverk av experter som rapporterar om den senaste utvecklingen i branschen.

Skiftet är på gång samtidigt som USA och Kina befinner sig i handelskrig med varandra, även om vapenstillestånd råder för närvarande. USA vill minska sitt beroende av kinesiska leverantörer i allmänhet och oroar sig för att Kina håller på att få ett stort övertag också när det gäller substanser i läkemedel.

Men kinesiska bolag är också beroende av den amerikanska marknaden, som är sex gånger större än deras egen, för att klara kostnaderna för forskning.

Sektorn med bioläkemedel omfattar ett brett utbud av genterapi, cellterapi, målinriktad cancerterapi med komplexa molekyler och vacciner, för att utveckla nästa generations läkemedel.

Ett område handlar om patientens egna T-celler, en sorts immunförsvarssoldater. De tas ut och modifieras genetiskt i ett laboratorium för att känna igen och angripa cancerceller när de återförs till kroppen.

Problemet är än så länge priset på dessa behandlingar. I Kina, där uppemot 200 000 invånare drabbas av olika typer av blodcancer varje år, kostar en så kallad CAR-T-cellsterapi över motsvarande en miljon kronor. Hittills har endast 3 600 patienter fått behandlingen, enligt den kinesiska mediegruppen Caixin.

Vad Kina saknar är också ett genombrott med ett storsäljande preparat i världen. Men statistiken pekar i en riktning: Amerikanska bolag och patienter blir bara mer beroende av Kina när framtidens mediciner skapas.

Resultatet är en följd av att Kina år 2015 gav den biovetenskapliga industrin en plats bland de mest prioriterade områdena. Uppbyggnaden har subventionerats: staden Suzhou färdigställde och utrustade till exempel Biobay, centret där Michael Yin är vd.

– Men staten är inte på något sätt inblandad i forskningen för att ta fram läkemedel. Företagen och marknaden tar hand om det. Våra lokala myndigheter byggde ett hus och bjöd därefter in gästerna att ha sitt eget party, säger han.

Kinas fördel anses ligga i tillgången på kvalificerad arbetskraft, från forskare och laboratoriepersonal till anställda på den statliga tillsynsmyndigheten. Där blev arbetsstyrkan på några få år fyra gånger så stor, vilket ledde till betydligt kortare väntetider för företagen som vill ha olika tillstånd.

En annan faktor är de kinesiska forskare som lockats tillbaka från omvärlden. Lin Yang är en av dem. Han återvände efter en lång karriär som forskare i USA och startade Person Gen Bio Therapeutics i Suzhou. Bolaget utvecklar nya, avancerade behandlingsmetoder, CAR-T-celler riktade mot blodcancer och solida tumörer.

– Det är en av få behandlingar som har potential att bota cancer, annars finns det bara metoder som uppehåller patientens liv, som med cellgifter, säger Lin Yang.

Möjligheten att lösa cancerns gåta drev honom att starta företaget och så småningom att slå in på sin forskningsbana. För att ha råd sålde han sin bostad i södra Kina.

Person Gen Bio Therapeutics har fått ett tiotal patent godkända och publicerat ett trettiotal artiklar i vetenskapliga tidskrifter, mestadels om cancerbehandling.

När vi ses beskriver grundaren företagets genombrott när det gäller att utveckla terapier mot immunförsvarets elakartade T-celler genom bland annat proteinmanipulering. Därmed kan de omprogrammeras så att de kan förstöra cancerceller.

– Vi är klara med testerna i fas ett, och har en ledande position globalt. Vi har en konkurrent i USA som också arbetar inom samma område, CD7-CAR-T-celler, men våra data är mycket bättre, säger Lin Yang.

Samtidigt måste han ständigt försöka locka investerare att satsa pengar i bolaget eftersom han aldrig säger sig kunna vara säker på hur lång tid det tar att få en produkt godkänd – ”det kan ta över tio år”.

– Vi har många utmaningar kvar, men inom två år hoppas jag att vi kan ansöka om att få vår första kommersiella produkt godkänd i Kina. Vi har skaffat oss en bra plattform, säger han.

Positionen har resulterat i att bolaget uppvaktas av utländska företag som vill samarbeta.

Mycket av arbetet som nu görs i Kina och som internationella bolag vill få gjort kräver, enligt experter, snarare ingenjörskonst än ett vetenskapligt tankesätt. Funktionella team gör jobbet effektivare än i väst.

Vad som i grunden byggt de goda resultaten är, enligt Lin Yang, kulturen att arbeta hårt.

– Du behöver inte säga särskilt mycket, alla jobbar hårt ändå. Sedan vi var små har vi hört från våra föräldrar och lärare att vi ska studera flitigt, arbeta mycket och göra något bra för vår familj och för samhället.

Läs mer:

Torbjörn Petersson: Dags för Kina att ta itu med ”zombieföretagen”

Statyn fick två extra barn när Kina ändrade policy