Tidigt under torsdagsmorgonen den 13 oktober 2022 sitter Nanna Johansson i bilen på väg hem efter ett nattpass på jobbet. Plötsligt ljuder ett trafikmeddelande från radion. Det har skett en olycka i höjd med Vittangi några mil utanför Kiruna, en lastbil är inblandad.

– Jag visste att mamma och pappa var på väg till Pajala för att besikta bilen.

Hon ringer dem flera gånger men får inget svar. Hon tänkte att de antingen varit inblandade i olyckan eller att de varit först på plats.

– Till sist svarar någon i pappas telefon, han säger bara ”hallå”. Jag säger vem jag är och att jag har ringt min pappa. Mannen säger att pappa är kvar i bilen men att de har fått ut mamma.

Timmarna går innan polisen knackar på och berättar att hennes föräldrar dött i olyckan.

Från 2019 fram till den 30 juni i år har 331 personer avlidit på svenska vägar i olyckor där minst en lastbil varit inblandad, enligt statistik från Transportstyrelsen som DN tagit del av. Utslaget på hur många olyckor som sker i länen per 100 000 invånare är olyckorna flest i Norrbotten följt av Jämtland. Färst olyckor hade Stockholm och Västmanland sett till antalet olyckor per 100 000 invånare.

Åsa Viklund, enhetschef för beredskap på Trafikverkets norra region, säger att det stora antalet olyckor i Norrbotten delvis kan bero på att länet har många vägar som inte är säkra.

– Vi ser att Norrbotten har en hög andel trafik som går på vägar som inte är mötesseparerade och vägar som inte har hastigheter som är fullt ut anpassade. Samtidigt har Norrbotten också något högre andel tung trafik, vid jämförelse med övriga Sverige.

Nanna Johanssons föräldrar Yngve och Sirpa Johansson krockade med en av gruvbolaget Kaunis Irons lastbilar. Enligt Trafikverkets utredning av olyckan fick malmlastbilen sladd på släpet. Myndigheten konstaterar att det inte fanns några brister i vägmiljön men att det var tunn is på vägen och att däcken på paret Johanssons bil inte var lämpliga för väglaget då det var sommardäck.

Polisen utredde olyckan men förundersökningen lades ner.

Bild 1 av 2

Bild 2 av 2

Nanna Johansson vill inte veta exakt var hennes föräldrar dog. Hon och hennes familj åker sträckan ofta på väg till stugan nära Pajala men de undviker att åka om det är mörkt.

– Det finns ingenting som skyddar oss, inga mitträcken, ingenting.

Enligt Helena Eriksson, regional direktör för norra regionen på Trafikverket, är de positiva till mitträcken för att minska mötesolyckor. Samtidigt är det för dyrt att bygga med tanke på befolkningsmängden i norr säger hon.

– Statliga medel ska användas där de gör störst nytta. Därför blir det svårt att få loss finansiering för att bygga mitträcken på exempelvis den sträcka som Kaunis Iron trafikerar, det är för låga trafikflöden.

Vägnätet i norr är eftersatt och för att få bukt med problemet behövs mer pengar, menar Helena Eriksson.

– Det är ett allvarligt läge. Det som händer nu i samband med industriomställningen medför ännu fler lastbilar på vårt vägnät, då ökar slitaget.

I Sverige får en tung lastbil väga max 74 ton, det enda bolaget som har dispens att köra tyngre – 90 ton – är Kaunis Iron.

Anledningen till att Kaunis Iron har dispens är för att det ska bidra till färre lastbilar på vägarna. Helena Eriksson säger att Trafikverkets grundprincip är att järnmalm ska fraktas på järnväg.

– Vi kan inte bygga en järnväg för det finns ingen annan än Kaunis Iron som vill nyttja den i nuläget.

Fakta.Historian om Kaunis Iron

2012 började gruvbolaget Northland Resources att bryta järnmalm i Pajala. De höll på i två år. 2014 begärdes bolaget i konkurs.

Fyra år senare köpte Kaunis Iron alla tillgångar i Northland Resources konkursbo och återupptog malmbrytningen. Enligt bolaget producerar de cirka 2,3 miljoner ton järnmalmskoncentrat varje år.

Malmen fraktas med lastbil från gruvan i Kaunisvaara utanför Pajala till Pitkäjärvi utanför Svappavaara i Kiruna kommun för att sedan lastas om till tåg som transporterar malmen till Narvik.

Kaunis Iron har ett avtal med Trafikverket om att frakta sin malm på 90 ton tunga lastbilar. Enligt avtalet har de fått det då de inte har några andra transportalternativ och för att transporterna blir mer effektiva. Trafikverket har rätt att dra in dispensen ifall de ser att det finns risk för att vägen tar skada.

Hon säger att de först var tveksamma till att ge dispens för tyngre fordon på sträckan då Trafikverket egentligen bara bygger vägar som ska hålla för 74 ton. Därför går gruvbolaget in med 127 miljoner kronor i vägbyggnationen för att den ska kunna bära 90 ton.

Totalt investeras cirka 2,3 miljarder kronor för att förstärka vägen mellan Kaunisvaara och Svappavaara, projektet ska vara klart år 2027.

Bild 1 av 3

Bild 2 av 3

Bild 3 av 3

Nils-Johan Haraldsson, logistikchef på Kaunis Iron, uppger att de vidtagit flera åtgärder för att vägen ska vara trygg – grundlig förarutbildning, begränsning av hastighet till max 80 kilometer i timmen för lastbilarna och kameror i alla lastbilar för att följa upp incidenter.

Vad ska ni göra för att era fordon inte ska komma över på fel sida av vägen?

– Det enda sättet att stoppa det är att sänka hastigheten när väglaget så kräver. Det i kombination med att vägunderhåll är gjort på rätt sätt, saltat och sandat.

Han menar att de hade kört malmtransporter på järnväg om det funnits en sådan från Pajala hela vägen till Narvik.

– Det som skulle kunna gynna oss är ifall den säkerhetspolitiska situationen och Sveriges medlemskap i Nato gör att vi behöver ha bättre järnvägsförbindelser till Finland. Då skulle banan kunna gå förbi här.

Fakta.Dödsolyckorna mellan Kaunisvaara och Svapaavara

Sedan 2018 har det skett sex dödsolyckor mellan Kaunisvaara och Svappavaara. Tolv personer har fått sätta livet till. I tre av de sex dödsolyckorna har Kaunis Irons lastbilar varit inblandade. Utöver dessa olyckor har det även skett en dödsolycka när en personbil kolliderade med en älg.

I december 2018 åkte en lastbilsförare av vägen och välte. Föraren avled.

I januari 2019 frontalkrockade sex unga schweiziska medborgare med en Kaunis Iron lastbil, samtliga avled av skadorna. Olyckan skedde i kurva på vid Masugnsbyn, cirka tio mil öster om Kiruna. Efter olyckan valde Trafikverket att bygga en förbifart och därmed bygga bort både kurvan och genomfarten genom Masugnsbyn.

Den 13 oktober 2022 dog Yngve och Sirpa Johansson efter att ha krockat med en lastbil som fraktade malm.

Nanna Johansson ställer sig frågande till varför man inte har tittat på andra alternativ än vägtransport för malmen.

– Hur mycket ska vi offra för den här gruvan? En dag är malmen slut men vi får aldrig våra anhöriga tillbaka.

Här kör Kaunis irons lastbilar

Källa: Kaunis Iron. Grafik: DN.

Innan Yngve och Sirpa Johansson förolyckades pratade de om att det var obehagligt att köra sträckan mellan Vittangi och Pajala, de försökte åka i dagsljus.

– De sa alltid till oss ”kör försiktigt och tänk på lastbilarna”.

Nanna Johansson berättar med värme om hur hennes föräldrar alltid hade projekt igång, de hade nyss gått i pension.

– De var alltid två, vad de än skulle göra. På något vis kändes det bra att de fick dö tillsammans, men helst av allt hade jag velat ha dem kvar.

Fakta.Projekt för att öka trafiksäkerheten

Trafikverket bygger just nu om den 16 mil långa sträckan mellan

Kaunisvaara och Svappavaara. Detta på grund av att det finns ett ökat transportbehov för tung trafik till följd av gruvdriften.

Ombyggnationen innebär att vissa sträckor blir bredare, vissa korsningar blir säkrare och vissa vägar blir rakare. På några sträckor bygger de nya vägar som leder trafiken utanför byar.

Hela projektet kostar cirka 2,3 miljarder kronor och ska vara klart år 2027. Kaunis Iron bidrar med 127 miljoner kronor.

Gruvbolaget ska även betala för förhöjt underhåll på över sju miljoner kronor årligen för sträckan, vilket bland annat ska gå till vinterväghållning.

Share.
Exit mobile version