Det är några dagar före medaljjakten i synkroniserat konsthopp (10 meter). Oleksij Sereda sitter på ett presskonferenspodium i Paris och försöker förklara hur situationen är hemma i Ukraina efter ryssarnas invasion.
Han är uppvuxen i Mykolajiv, en hamnstad i södra Ukraina som drabbats hårt av kriget. När han i Tokyo för tre år sedan gjorde sitt första OS trodde han att det skulle vara det svåraste.
Han hade fel.
– Det andra är värre, för jag har mycket mer ansvar. Jag representerar inte bara mig själv utan också mitt land, säger han.
– Det här kommer bli så mycket svårare.
Ihop med 17-årige Kirill Boliuch har han de senaste åren tagit både VM-silver (2023) och VM-brons (2024) i disciplinen.
När synkroduon på måndagsförmiddagen klättrade upp till den tio meter höga plattformen i den stora simhoppsarenan i Saint-Denis var det för att jaga Ukrainas första medalj i sommarens OS.
Det räckte inte hela vägen fram den här dagen.
Men så fanns tankarna också någon annanstans.
Häromdagen sade ordföranden för Ukrainas olympiska kommitté, Vadym Huttsajt, att det är en seger för Ukrainas 150 aktiva att bara vara på OS.
Oleksij Sereda ser sammanbiten ut när han berättar om hur hans liv för drygt två år sedan förändrades över en natt. Men uppladdningen in mot OS, liknar inget annat.
– Att förbereda sig för OS har varit väldigt stressande, att gång på gång höra bomblarmet och behöva springa ner i skyddsrum. Vår träning har fått avbrytas av larmen också, säger han.
Februarimorgonen när kriget inleddes 2022 vaknade han av att lagkamraten Boliuchs mamma ringde och väckte sin son under ett träningsläger där simhopparna delade rum.
– När han började prata med henne förändrades hans ansikte, har Sereda berättat för sajten Francs Jeux.
– Han lade på och sa bara ”krig”.
En rysk missil har förstört de översta våningarna i familjen Seredas trevåningshus. Oleksij Seredas pappa har försökt reparera skadorna för att behålla värmen. Men ett stort hål gapar fortfarande från våning två.
– Min mamma och pappa hade ett företag där de tillverkade möbler, men när kriget startade ändrades allt, säger Sereda inför världens journalister.
– Allt förändrades. För mig, för dem, för alla oss.
Just nu är simhopparens pappa inkallad i ukrainska nationalgardet.
Hur hanterar du känslomässigt att ha din pappa där samtidigt som du tävlar här?
– Det är stressande, säger Sereda till DN.
– Till exempel vill jag bara ringa honom men han kan inte svara. Jag kan inte prata med honom, det gör det lite svårare för mig att tävla här.
När han svarar märks att barnstjärnan från Tokyo-OS tvingats bli vuxen snabbt:
– Jag är alltid orolig för honom men jag förstår att det här är vår situation i Ukraina, säger simhopparen.
– Vi har inget val. Han måste göra sitt jobb och jag måste göra mitt. Så jag gör mitt bästa, allt jag kan.
I finalen i synkrohoppningen började det lite skakigt för Ukraina – och fortsatte så tävlingen igenom.
De unga VM-medaljörerna kom i otakt och var till exempel långt ifrån synkroniserade i sin fyra och en halv framåt i det näst sista hoppet. Det blev en del småmissar och underslag i Paris, visserligen ett bättre avslutande hopp – men ingen medalj.
De kinesiska VM-ettorna Junjie Lian och Hao Yang tog ett överlägset OS-guld på totalpoäng 490,35 efter de sex hoppen.
Brittiska superstjärnan Tom Daley, i par med Noah Williams, tog silver i det som kan vara superstjärnans sista OS och Kanada brons.
Läs mer:
Ukrainska OS-basen: ”Ryssarna existerar inte för oss”
Sonens ord fick stickande Tom Daley att satsa mot OS
