I fem wellpappkartonger, maskade med pseudonymen ”Flicka”, har fem filmrullar från Christopher Nolans ”The Odyssey” levererats till Bio Skandia i Stockholm. Filmatiseringen av Homeros verk visas inte digitalt här, utan analogt.

– Oj, vad svalt det var här inne, säger biomaskinisten Göran Jonsson och öppnar en lucka på det bord som har specialbyggts för att rymma analoga filmrullar. Den öppnas lodrätt, rakt ut och är markerad med siffran ett. Där finns den första filmrullen, och de första 40 minuterna av den nästan tre timmar långa filmen.

Inne i maskinistrummet bildar det brummande ventilationssystemet en ljudmatta av vitt brus. På höger långsida står tre stora pjäser till projektorer uppradade, riktade ut mot den klassiska biosalongen. Två av projektorerna har under de senaste åren rustats upp för att felfritt kunna visa analog film. Göran Jonsson öppnar en rund lucka överst på en av de analoga projektorerna, där finns en pigg som filmrullarna ska fästas på.

– De väger säkert 15 kilo, man får verkligen ta i för att få upp den på projektorn, säger Göran Jonsson när han häver upp första delen av Nolans film. Han trär filmremsan genom kugghjulen och kilar fast den i ett tomt hjul i nederdelen av projektorn som ska fånga upp filmen.

– Det är härligt att återvända lite då och då och bekanta sig med maskinerna, säger Göran Jonsson.

Sedan 1971 har han från och till arbetat som analog biomaskinist, men uppdragen började dala under första halvan av 2010-talet då biografer gick över till att bli helt digitala. Enligt Göran Jonsson skedde dock ett skifte i samband med att Quentin Tarantino släppte sin ”The hateful eight” 2015.

– Han spelade in den analogt och sen ville flera följa efter. Det blir också en mycket mer levande bild om man visar filmen analogt, säger han.

Mathias Rosengren är avdelningschef för Filmarvet vid Svenska Filminstitutet. Enligt honom har analog film blivit ett prestigeformat som oftast de största namnen i Hollywood tar sig an. Samtidigt märker han ett ökat intresse för analog film från publikens håll, inte minst på Filminstitutets biografer. Biobranschen började dock rusta ner infrastrukturen för att visa analog film under digitaliseringen 2010.

– Det går inte att bygga upp en så dyr teknisk infrastruktur bara för ett par filmer per år. För att visa dessa filmer måste projektorn vara underhållen och maskinisten måste ha ett handlag och en erfarenhet att visa. Det är ett högre spel, säger han och fortsätter:

– Den kompetens och utrustning som fanns för 15 år sedan finns inte kvar. Det har blivit ett kompetensförsörjningsproblem då det är få nya filmer som distribueras analogt.

Den problembeskrivningen låg till grund för att Filminstitutet i våras arrangerade en workshop för biomaskinister från flera länder i Norden samt Estland.

– Konsten att hantera analog film är något som inte praktiseras lika ofta längre och vi vill hålla den expertisen vid liv, men också bidra med en mötesplats för yrkesverksamma biomaskinister, säger Julia Mettenleiter som är filmarkivarie på institutet och anordnade workshopen.

Salongen på Skandiabiografen har långsamt börjat fyllas med en uppsluppen publik. Göran Jonsson böjer sig fram för att titta ut genom ena fönstergluggen som vetter mot salongen. Han trummar på sina ben medan han spanar på bioduken, när biografens logga försvinner och ridån tras bort ska maskineriet sättas igång.

– Jag hoppas allt ska fungera när första rutan börjar visas, så att ljud, textning och bilden följer, säger han.

– Det gäller att hålla rätt på rullarna så att man inte tar fel eller hoppar över någon. Men lite missar får ju varje maskinist göra tycker jag. Om man ska kalla sig för en riktig maskinist, säger han.

Ridån rullar bort och Göran Jonsson trycker igång maskineriet. Ljudet av den enorma filmrullen som nu flyger fram i projektorn fyller rummet. Utanför börjar Ludwig Göranssons episka musik att spelas innan Homeros berättelse ska berättas för 2020-talets publik.

– Ja! Det gick bra, utbrister Göran Jonsson.

Inom 2 timmar och 53 minuter ska han upprepa samma procedur fyra gånger. För att lyckas med konstycket att byta rulle i tid har han en matris uppsatt som visar en bild och en beskrivning av den sista scenen i respektive filmrulle. På vita duken kommer också en rund cirkel att projiceras.

Men innan dess väntar kaffepaus.

Läs mer:

Så bra är Christopher Nolans nya storfilm ”The Odyssey”

Överbokad ”The Odyssey” på Skandiabiografen – besökare fick vända hem

Problem för flera visningar av ”The Odyssey”

Värmländskt skepp slets ut i ”The Odyssey” – fakturan fortfarande obetald

Share.
Exit mobile version