Detta är en recension. Skribenten svarar för åsikter i texten.
Pop
Harry Styles
”Kiss all the time. Disco, occasionally.”
(Erskine/Columbia)
När Harry Styles släppte singeln ”Aperture” för några veckor sedan, märktes en vilja att omdefiniera sitt uttryck. Låten andades drömskt, franskproducerat 10-tal – The Blaze, Kid Francescoli – snarare än den fenomenalt direkta ”As it was” från 2022 års fina ”Harry’s house”.
I de klatschiga albumtitlarnas tidevarv (”Brat”, ”Lux”, ”West end girl”) är ”Kiss all the time. Disco, occasionally.” ett hopplöst namn. Men det vittnar – precis som ”Aperture” – om pojkbandsstjärnans ambition att söka sig mot något nytt. Att inte alltid ta den enklaste vägen, trots att man står på toppen.
I Harry Styles fall blir resultatet minst sagt lyckat. Med sitt fjärde soloalbum visar engelsmannen upp en större artistisk bredd än tidigare, och ger oss därtill ett utsökt soundtrack till de första vårdagarna. Många låtar är – likt ”Aperture” – byggen där beståndsdelarna stegvis fogas ihop. Ta ”American girls”, där ett ensamt piano långsamt sätter atmosfären, ta den publikfriande basgången i ”Ready, steady, go!” eller sättet som en Oasis-trumpet vackert avslutar ”Paint by numbers”. Roligt ur en svensk horisont: funkiga ”Dance no more” får en att undra om Styles spanat in lärjungen Benjamin Ingrosso (Visst finns ”Look who’s laughing now”-hooken här?). Ofta svävar Daft Punks hjälmar ovanför, ibland vandrar tankarna nästan till Paul Simon.
Är det för snällt? Man kan hävda det. Men Harry Styles ger oss samtidigt en typ av begåvad topplistepop som vi inte är alltför bortskämda med, välkalibrerat egensinnig och utforskande, utan att på något sätt fjärma sig från den så viktiga massan.
Singeln kanske lyser klarast, men låtar som ”The waiting game” och cirkelslutande ”Carla’s song” bör också nämnas bland höjdpunkterna. När 2026 väl ska summeras, kommer Harry Styles album räknas som ett av årets starkaste. Popperfektion, occasionally.
Bästa spår: ”Aperture”, ”Carla’s song”
Läs fler skivrecensioner och andra texter av Gabriel Zetterström
