Sverige, Estland och Finland har tillsammans gjort den nya undersökningen av omständigheterna vid haveriet, som inträffade i slutet av september 1994.

– Estonia är nu ett av de mest studerade vraken i världen, säger Jonas Bäckstrand, utredningsordförande på Statens haverikommission.

Slutrapporten från undersökningarna skiljer sig på två punkter från den stora haveriutredningen, som kom 1997.

Det handlar om att olyckan inträffade precis efter klockan 00, svensk tid, alltså 15 minuter tidigare än vad som sagts tidigare.

Den andra punkten är att fartyget inte var i skick att föra passagerare och fordon över Östersjön.

– Vi anser inte att fartyget var sjövärdigt. Estonia skulle inte ha trafikerat rutten Tallinn-Stockholm, säger Jonas Bäckstrand.

Det handlar enligt utredarna om brister i fartygets design, men också om inspektioner, besiktning och certifiering.

– Man hade bland annat ritat för svaga anordningar för låsning av bogvisiret. Sedan har man i viss utsträckning inte följt ritningarna när man byggt fartyget, säger Jonas Bäckstrand.

Bakgrunden till den nya utredningen är dokumentärserien ”Estonia – fyndet som ändrar allt” från 2020. Den visade att det fanns ett stort, tidigare okänt hål i skrovet på Estonia. Även ett mindre hål hade uppstått.

Men att de skulle ha orsakats av ett främmande fartyg som kolliderat med Estonia avfärdas av utredarna. Det finns inga tecken på sprängning.

– Det finns inga bevis för att skadorna orsakades av explosioner eller kollision på ytan, säger Jonas Bäckstrand.

Utredarna har intervjuat tolv överlevare som befann sig under bildäck när färjan började ta in vatten. De borde ha uppmärksammat hålen i skrovet, enligt Jörgen Zachau, utredningsledare på SHK.

– Ingen nämner någon skada i skrovet. Vi tror inte att de överlevt om hålen i skrovet varit där när de flydde, säger han.

Redan efter något år sa forskare och myndigheter att skrovets skador sannolikt uppstått när fartyget stötte på berggrund på botten.

De slutsatserna bekräftas nu av utredarna, som inte anser att man behöver göra om den stora haveriutredningen från 1997.

– Vraket har rört sig signifikant på havsbotten under årtiondena, säger Tauri Roosipuu, utredningsledare på den estniska myndigheten OJK.

Det handlar om att fartyget glidit och sjunkit ner i botten. Samtidigt har fartygets styrbordssida skrapat mot berggrunden och orsakat de hål, som dokumentären lyfte fram.

Berggrunden på botten har en skarp kant som matchar skadorna i skrovet, enligt utredarna.

– Den slutsats vi kan dra är att sidoskadorna som avslöjades 2020 inte var observerbara under 90-talet. De syntes efter 2006 när fartyget rört sig, säger Tauri Roosipuu.

Utredningen har kontaktat alla överlevare som fortfarande är i livet. 68 av dem har velat medverka. Några av dem har kunnat lämna viktiga uppgifter om en av många teorier kring Estonia – att militära fordon tagits ombord innan fartyget lämnade Tallinn.

– Två vittnen sa att de såg militära transporter, som eskorterades ombord i slutet av lastningsprocessen, säger Jörgen Zachau på SHK.

Men haveriutredarna avfärdar ändå teorin. Nio andra vittnen har sagt att det inte alls fanns militära fordon på färjan. Några av dem följde lastningen från nära håll. En av dem lyckades inte komma med fartyget, utan satt kvar på land och tittade in på bildäck.

– Det är osannolikt att något militärt fordon lastades den kvällen, säger Jörgen Zachau.

Jonas Bäckstrand håller med.

– Vi känner oss väldigt trygga med de uppgifterna. De kommer från personer som varit i direkt anslutning till lastningsproceduren. De skulle ha sett om det förekommit, säger han.

Fakta.Estoniakatastrofen

Katastrofen, där 852 personer omkom, inträffade 28 september 1994 och undersöktes under 1990-talet av en utredningskommission från Sverige, Estland och Finland.

Slutrapporten kom 1997 och visade att haveriet inträffat på grund av att bogvisiret slets loss i hård sjö. Ombordkörningsrampen följde med – och stora mängder vatten strömmade in på bildäck.

2020 fick filmaren Henrik Evertsson Stora journalistpriset för dokumentären ”Estonia – fyndet som ändrar allt”.

2022 utsågs dokumentärfilmarna och juryn för Stora journalistpriset till ”Årets förvillare” av föreningen Vetenskap och folkbildning.

Share.
Exit mobile version