Ärendet rör ett mord i Hagalund i Solna i maj 2023, där en 34-åring sköts ihjäl. Fyra personer dömdes för inblandning i mordet.
Högsta domstolen har tittat på straffmätningen för en av skyttarna, en då 16-årig pojke.
Han dömdes först i tingsrätten till drygt fem års fängelse. Hovrätten, som även inkluderade ett mordförsök två veckor tidigare, skärpte sedan straffet till nio år och tio månader. Fallet överklagades sedan till HD.
HD anser att 16-åringen ska dömas till fängelse i åtta år och tio månader.
Som utgångspunkt menar HD att tonåringen, efter straffrabatt, bör dömas till ungefär fem år och sex månader. Men domstolen tycker, i likhet med hovrätten, att det måste göras ett påslag på grund av omständigheterna kring mordet och att pojken även döms för andra brott.
Tonåringen som fallet gäller, som nu har fyllt 18 år, sköt först två personer med en pistol. Två veckor senare sköt han ihjäl 34-åringen i Solna. Både skjutningarna, ett mordförsök och ett mord, kopplas till konflikter mellan kriminella gäng.
– Det är naturligtvis välkommet att de sänker straffet, men det är viktigaste att de kommer med ett klargörande hur man ska döma personer som är under 18 år. Framför allt löser den här domen att domstolar har använt olika räknemodeller, säger Kristofer Stahre, tonåringens advokat.
Utgångspunkten för domstolarna är att om ett brott motsvarar livstids fängelse för vuxna så innebär det 18 års fängelse för unga, och därefter görs avdrag beroende på ålder. På senare tid har ungdomar fått straff på högre nivåer än den beräkningen, konstaterar HD, som slår fast att domstolarna har utrymme för att göra sådana påslag.
”Det gäller både när det är fråga om mord som med marginal når upp till livstid och när det är fråga om flera mycket allvarliga brott. Samtidigt måste domstolarna ta hänsyn till att det finns ett straffmaximum på fjorton år och att det fortsatt ska göras skillnad mellan till exempel 15- och 17-åringar”, säger Petter Asp, ett av de justitieråd som var med och dömde i målet, i en kommentar.
Magnus Ulväng, professor i straffrätt, påpekar att det omfattande grova våldet som begås av mycket unga personer har lett till en ny verklighet för domstolarna.
– Ungdomspåföljderna var inte anpassade för att 15–16-åringar sköt ihjäl personer. Förut behövdes näst intill extrema skäl för att inte använda huvudregeln om att unga under 18 år ska dömas till fyra års sluten ungdomsvård för allvarlig brottslighet, säger han.
– Nu har verkligheten blivit extrem i sig och domstolarna har kanske inte alltid vetat hur straffen ska beräknas.
Med HD:s dom finns nu tydlig vägledning för hur straffen för olika åldrar och olika typer av brottslighet ska se ut, anser Ulväng. Exakt vad det får för betydelse för strafflängderna är svårt att säga, men det kommer sannolikt att bli mer enhetligt.
– Får det någon effekt så är det att underrätterna nu vet hur de ska hantera detta, och det handlar ju inte om några låga straff, säger Ulväng.
Advokat Kristofer Stahre tror dock att HD:s avgörande kommer att leda till mildare straff för unga.
– De är så tydliga med att man ska utgå från 18 års fängelse när man översätter ett livstidsstraff för en vuxen till en ungdom, säger han.
Läs mer:
Från ungdomsvård till mångåriga fängelsestraff – så olika döms minderåriga
Advokaten: Straffen strider mot praxis – barn ska inte dömas så hårt
