Det framgår av nya dokument som DN tagit del av där konsortiet WLC, lett av svenska byggjätten NCC, bekräftar att ”sluttiden i produktionstidplanen tidigarelagts”.
Nytt datum som anges är 20 december år 2030, den dag då hela den 6,6 kilometer långa Västlänkentunneln ska kunna öppna för pendeltågen – om alla planer håller.
Det nya beskedet gäller den drygt tre kilometer långa deletappen Korsvägen med den underjodiska stationen invid Liseberg och Svenska Mässan.
När det gäller deletappen Centralen gäller fortfarande att den ska öppnas 12 december 2026, då det från början var meningen att hela Västlänken skulle invigas.
Under fyra år ska Centralen fungera som en så kallad säckstation dit tågen får köra in och vända.
Störst frågetecken i dag finns kring deletappen Haga, med sin komplicerade passage under Rosenlundskanalen.
Men enligt Västlänkens projektchef Bo Larsson siktar man även där mot 2030, trots att kontrakten för ett par entreprenader ännu inte är skrivna och svåra tekniska byggfrågor återstår.
– Målbilden är att vara klara även i Haga år 2030, säger Bo Larsson.
Det som gör att byggkonsortiet WLC och Trafikverket efter ett par års tvist enats om att bli klara med Korsvägenetappen 2030, trots de mycket hårda ord som utväxlats i brev under hösten, är dels att man hittat ett snabbare sätt att bygga delar av stationen, men också att tvistefrågan om pengarna skjuts åt sidan.
I sitt senaste brev till Trafikverket påpekar WLC att bara för att man är överens om 2030 betyder det inte att de ”gör några eftergifter av något slag på WLC:s rättigheter” när det kommer till ekonomisk ersättning.
I den senaste månadsrapporten har WLC satt en prognos för bedömd slutkostnad för Korsvägenetappen till 13,5 miljarder i löpande prisnivå – många miljarder mer än vad Trafikverket räknat med från början.
Central förhandlare från Trafikverket har varit Patrick Guné, chef för verksamhetsområde Stora projekt. Han säger till DN att han upplever att ”WLC tagit till sig vår oro och synpunkter, vilket förstås är glädjande”.
– Vi är redan fyra år sena, så det här måste också märkas i planering och agerande. Men vi är försiktigt positiva, säger han.
På DN:s fråga hur enigheten om 2030 ska tolkas sett till den oenighet om ersättningen som framkommit under hösten, svarar Patrick Guné:
– Det viktiga för oss nu har varit att det inte villkoras att vi blir överens ekonomiskt för att ändå bli klara med arbetena till 2030. Vi måste helt enkelt hålla isär betalning och färdigställande.
Konsortiet WLC kommenterar överenskommelsen genom NCC:s presschef Amelie Winberg. Hon skriver till DN:
”Vi har en god dialog med Trafikverket och jobbar på i projektet. Nu har vi fullt fokus på att ha framdrift i projektet för att nå vår överenskomna tidplan om 2030”.
Men bara för att det nu finns en gemensam målbild om att Västlänken, det största enskilda infrastrukturprojektet i Västsverige i modern tid, ska stå klar dagarna före jul 2030, återstår knäckfrågan om vem som ska betala.
Även om staten via Trafikverket är huvudman bygger den på ett avtal om medfinansiering med bland andra Göteborgs stad och Västra Götalandsregionen.
I dag, när pengarna som anslagits är slut och bygget drivs fram genom att Trafikverket tar upp lån, står samtalen om finansieringen stilla. Göteborgs stad har hittills sagt tvärt nej till att gå in med mer pengar.
– Vi hoppas nu få till stånd en långsiktig lösning under nästa år där vi också återställer det som lånats eller tagits från statliga anslag till annat, sa Trafikverkets Lennart Kalander i DN i början av oktober.
I dag säger Kalander:
– Läget är såvitt jag kan bedöma oförändrat.
