”Publiken är en enorm del av vårt arbete, och de behöver se sig själva representerade”. Så sade den Oscarsnominerade Viola Davis i ”Number one on the call sheet”, en maffig dokumentär som handlar om hur svarta skådespelare lyckades krossa glastaket i Hollywood.
Det var då det.
Nu känner sig den rutinerade förkämpen för mångfald och inkludering plötsligt ”inte bekväm” med politiska frågor från journalister. Förra veckan blev Sveriges Radios filmreporter Emma Engström avstängd – ja faktiskt – från en frågestund med just Viola Davis som spelar svart president i högoktaniga ”G20” (som har premiär den 10 april på Prime Video, som ägs av Jeff Bezos Amazon). En pajig och åttiotalspatriotisk men ändå politiskt aktuell actionrökare om en terrorattack mot ett G20-möte som inkluderar såväl deep fake som ett katastrofalt kryptovalutekrig.
Skälet till att Engström kastades ut ur det digitala intervjurummet? Hon ställde den högst motiverade frågan om hur Davis ser på Trumpadministrationens försök att stoppa mångfaldssatsningar inom såväl myndigheter som privata bolag. Och plötsligt blev den kaxiga stjärnan – som just sagt att det kändes ”fantastic” att som svart kvinna och snart sextio fronta en actionfilm – moltyst.
P1 Kultur spelade upp den havererade intervjun där någon hörs väsa ”ska vi skippa det här?”, varpå en peppig pr-kvinna meddelar att Engströms fråga inte handlar om filmen och att intervjun därför är över. ”Thank you”, avrundar Davis med död röst och stick i stäv med rollen som stjärtsparkande president som fixar biffen i röd sidenklänning och inte räds ett helt kompani tungt beväpnade vita män.
Hollywood har idkat självcensur förr, från den moraliserande ”produktionskoden” på 1930-talet, till McCarthytiden och våra dagars anpassningar till den kinesiska marknadens censurkrav. Men att en skådespelare som Viola Davis, med sin historia, just nu låter sig styras och tystas som ett mähä av ett politiserat pr-maskineri bådar verkligen inte gott för framtidens Hollywoodfilm.
Läs mer:
Svensk journalist utkastad ur Hollywoodintervju – efter frågor om mångfald
Mer om film och tv i DN och fler texter av Helena Lindblad