Mycket av min syn på modern teater kommer från ”Asterix och skatten”.
”Jag vill revolutionera teatern”, säger regissören Eleonoradus. Han bär sitt namn efter den italienska skådespelerskan Eleonora Duse (1858–1924) och sin fysionomi efter hennes franska 1960-talskollega Laurent Terzieff. ”Vi har ett budskap, en idé!”, mullrar han. ”Vi vill chockera publiken, väcka den ur dess dvala!”
En replik ur hans pjäs i ”Asterix och skatten” lyder: ”Orgier! Orgier! Vi vill ha orgier!” Den brukar jag mumlande citera under diverse ”chockerande” passager i någon pjäs av Norén eller hans epigoner.
Men det roligaste är när skådespelarna riktar sig direkt till publiken: ”Så fula ni är!”, och de romerska överklassdamerna på läktaren förtjust kan konstatera: ”Vilken outhärdlig sanning!”
Ja, det är ungefär så effektiva de brukar vara, dessa provokationer.
Jag har länge tittat efter ”Asterix och skatten” på mitt favoritantikvariat, men just den har aldrig dykt upp. Nu fick jag den i julklapp. Två saker ur mitt minne kunde jag bekräfta: ”Skatten” är ett av de bästa Asterixalbumen, och den är det tack vare sin svärta.
Samma fenomen syns i toppalbumen hos de två andra grundpelarna i den franskspråkiga serievärldens storhetstid. Lucky Lukes ”Kavalleriet kommer” lever genom den såriga skildringen av de två soldaterna far och son Mac Straggle, medan ”Tintin i Tibet” är oförglömlig eftersom Tintin i början tror att han förlorat sin älskade Chang – och yetin i slutet faktiskt förlorar honom.
I ”Asterix och skatten” kunde jag redan som sjuåring känna med Asterix sorg när han mister skatten han ansvarat för och blir förvisad från byn, och hans frustration när allt han gör för att återfå pengarna misslyckas. Inklusive alltså antiborgerligt skådespeleri.
Jag känner för Eleonoradus också. Han gör sitt bästa för att provocera. Och han är oerhört nöjd när han av romarna döms till lejonen på Cirkus Maximus: ”En enda föreställning – men vilken föreställning! Det blir modern, spontan teater!”
Läs fler kåserier av Helmerson, till exempel om mördarsnigeln som jagar oss alla.
