De senaste åren har Svenska kyrkan fått växande intern kritik för sitt skogsbruk, vars huvudfokus i dag ligger på ekonomisk avkastning.
DN har tidigare avslöjat att kyrkan avverkar stora områden av gammal, värdefull skog. Samtidigt har motioner om att förändra skogsbrukets inriktning mot större hänsyn till klimat och miljö avslagits.
I april 2023 fick Göran Enander, tidigare generaldirektör för Skogsstyrelsen, uppdraget att utreda hållbarheten i kyrkans skogsbruk.
Nu är utredningen ”Kyrkan och skogen” klar – och utredaren föreslår en grundläggande kursändring för hela kyrkans skogsbruk.
20 procent av skogsarealen bör enligt utredaren skyddas för biologisk mångfald och kolinlagring och 33 procent ställas om till naturnära skogsbruk. Med naturnära skogsbruk menas ett mer skonsamt, småskaligt och varierat skogsbruk än det kalhyggesbruk som i dag bedrivs på 97 procent av den brukade skogsarealen i Sverige.
Dessa två förändringar berör tillsammans mer än hälften av Svenska kyrkans skogsegendomar på totalt 460 000 hektar skog – eller en yta 122 gånger större än Tyresta nationalpark.
– Den viktigaste förändringen är ett större fokus på att skogen ska göra klimatnytta, i stället för att enbart ha fokus på högsta möjliga produktion. Jag vill också se ett större ansvar för biologisk mångfald genom en betydligt större andel skog som inte brukas, säger Göran Enander till DN.
Men även på den resterande arealen – 47 procent av kyrkans skogsareal – ska skogsbruket bli mer varsamt, med ökad hänsyn till klimat och miljö.
Hyggen ska göras mindre, fler träd ska lämnas kvar vid avverkning, andelen lövträd ska öka och träden ska få växa längre innan de avverkas, så att de hinner lagra mer kol. På så vis menar utredaren att kyrkan även kommer att få ut mer timmer vid avverkningar.
I dag går mer än 80 procent av trädbiomassan vid avverkningar till kortlivade produkter som pappersmassa och bioenergi – som släpper ut all den lagrade koldioxiden i atmosfären igen när de förbränns.
– Vi är ganska tydliga med att det som är mest klimateffektivt för skogen, det är att minska avverkningen nu, att låta skogen stå längre och binda mer kol och att få ut mer timmer som kan göra klimatnytta när det ersätter andra material, säger Göran Enander.
Utredningen tar avstamp i vad den samlade vetenskapen i dag säger om skogens klimatnytta: att skogen gör större klimatnytta som kolsänka än om den används för största möjliga produktion.
Flera av åtgärderna som utredningen föreslår går på tvärs mot vad skogsnäringens intresseorganisation Skogsindustrierna förespråkar. Göran Enander ser inget problem med det.
– Svenska kyrkan är inget skogsbolag, utan en enskild skogsförvaltare som utifrån lagstiftningen har stor möjlighet att påverka sin inriktning. Vi bygger vårt betänkande på den senaste forskningen och även på underlag från Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket. Och jag känner mig trygg i de bedömningar vi gör, säger han.
Utredningen föreslår också att skogsbruket ska ta större hänsyn till rennäringen, bland annat genom ökad gallring och stopp för markberedning i renskötselområden. Dessutom ska alla bestånd av den främmande arten contortatall avvecklas inom en 10-årsperiod och ersättas med svensk tall.
– Contortatallen är rennäringens dilemma. Dels försvinner all marklav, dels vill renarna inte gå igenom den täta skogen. Vi vill leverera när det gäller Svenska kyrkans ursäkt till samerna genom att anpassa förslagen till urfolksrätten och genom ett helt annat brukande av skogen i Sápmi, säger Göran Enander.
Den föreslagna omställningen bedöms innebära att kyrkan på kort sikt förlorar en fjärdedel av sina nettointäkter från skogsbruket – drygt 100 miljoner per år eller 0,4 procent av de samlade intäkterna.
Utredningen kommer nu att gå ut på remiss och behandlas på nästa års kyrkomöte i oktober-november. Förändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2026.
Fakta.Kyrkans skog en del av prästlönetillgångarna
● Utredningen om hållbarhet i Svenska kyrkans skogsbruk har sett över hur de så kallade prästlönetillgångarna ska förvaltas på bästa sätt för att säkerställa ekologisk, ekonomisk, social, andlig och existentiell hållbarhet.
● Enligt direktiven ska utredningen leda till ett förändrat ställningstagande eller agerande från Svenska kyrkan där klimat och biologisk mångfald liksom relationen till samerna och rennäringen väger tyngre i ett helhetsperspektiv.
● Prästlönetillgångarna värderas till närmare 43 miljarder kronor och består av 460 000 hektar skog, 46 000 hektar jordbruksmark och fonder till ett värde av 4,5 miljarder kronor.
● Svenska kyrkans skogsinnehav är det femte största i landet och förvaltas av de 13 stiften.
● Svenska kyrkans totala intäkter från prästlönetillgångarna motsvarar ca 2 procent av kyrkans årliga intäkter.
Källa: Svenska kyrkan
Läs mer:
Det här säger vetenskapen om skogens klimatnytta
Interna kritiken mot kyrkans skogsbruk: ”Tjänar mammon”
Renens vinterbete hotat – kräver förändrat skogsbruk
