Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.
Hangarfartyget Gerald Ford är världens största krigsfartyg med en kapacitet att bära 90 stridsflygplan. Några dagar efter det att USA:s president Donald Trump sände fartyget till Medelhavet i juni genomförde amerikansk militär Midnight Hammer – ett flyganfall mot iranska kärnanläggningar. Under attacken släpptes så kallade bunker-busterbomber från flygplan och Tomahawkrobotar avfyrades från en ubåt i Arabiska havet.
I Karibiska havet, utanför den venezuelanska kusten, ligger just nu den amerikanska kärnvapenubåten USS Massachusetts som också kan avfyra kryssningsrobotar. Det skrämmer den venezuelanska regimen.
När väl hangarfartyget anländer senare nästa vecka innebär det att USA skulle kunna starta den första amerikanska aggressionen i Latinamerika sedan invasionen av Panama 1989.
När USA gick in i Panama för att avsätta general Manuel Noriega var invasionen över på en månad, men än är såren djupa i Panama. Om USA angriper Venezuela kommer det att bli betydligt allvarligare.
Den venezuelanska regimen tar hoten på allvar, men tänker inte ge upp i första hand. Den senaste veckan har den venezuelanska säkerhetstjänsten, med hjälp av kubanska och iranska rådgivare, gripit nyckelpersoner inom oppositionen som skulle kunna hjälpa USA att störta regimledaren Nicolás Maduro.
Regimen har gått så långt att de gett sig på huvudstaden Caracas ärkebiskop, kardinalen Baltazar Porras. I lördags när han skulle resa till delstaten Trujillo för att hålla en mässa till helgonet San José Gregorio Hernández ära blev hans flyg inställt av okänd anledning. När ärkebiskopen i stället hyrde ett privatplan tvingades det ned av det venezuelanska flygvapnet.
Att regimen ger sig på ärkebiskopen visar att den är rädd för att mässan till helgonets ära skulle kunna tända den gnistan som behövs för att befolkningen ska få mod till sig att störta regimen som inte längre har något stöd i landet. De enda som försvarar Nicolás Maduro är de som själva tjänar på regimens politik – högt uppsatta militärer och företagare som är knutna till regimen. Nästan alla andra är emot regimen. Vid förra årets presidentval visade oppositionen att de vunnit med över 80 procent av rösterna.
Årets Nobelpristagare María Corina Machado ser behandlingen av ärkebiskopen som ett angrepp på kyrkan i Venezuela som vid flera tillfällen kritiserat regimen. I ett uttalande på plattformen X skriver hon att ”regimens desperata våld skrämmer oss inte – det stärker vår enighet och beslutsamhet”. María Corina Machado är troende katolik och använder sig ofta av religiösa symboler i sin kamp mot Maduro. Att regimen väljer att ge sig på ärkebiskopen visar att den är rädd att kyrkan blir en enande kraft.
”Vi står vid vår modiga kardinal Porras sida och ber för hans säkerhet”, skriver María Corina Machado på X.
Samtidigt får Venezuelas regim oväntat stöd av grannlandet Colombia som kritiserar USA:s utomrättsliga sprängningar av de så kallade knarkbåtarna som utgår från Venezuelas kust.
Donald Trump menar att han vill stoppa flödet av kokain till USA, men det står alltmer klart att det inte är kokainproduktionen som oroar honom. Trump använder sig av den som ett svepskäl för att få bort Maduro. Därför kan de första bomberna riktas mot kokainlaboratorium och sedan kan högt uppsatta regimledare bli måltavlor.
Läs mer:
Skickar jättelikt hangarfartyg: ”Tecken på att USA ökar trycket”
USA har attackerat Irans kärnanläggningar – ”fullständigt utplånade”
Så gick operation Midnight Hammer till
