Historiskt arvskifte – makten och miljarderna flyttar

En enorm förmögenhetsförflyttning är i rullning – och du kan påverkas.

Det kallas internationellt för ”The great wealth transfer” och syftar i huvudsak på att den äldre generationen lämnar över till den yngre. Prognoserna varierar men analysfirman Cerulli uppskattar att över 1 000 biljoner kronor ska byta ägare enbart i USA de kommande 20 åren.

Summorna för tankarna till miljarddynastier men det handlar även om arv inom medelklassen, förklarar nationalekonomen Daniel Waldenström vid Institutet för Näringslivsforskning.

– Det här berör inte bara en liten grupp miljardärer utan helt vanligt folk. En drös med familjer kommer att få rejäla tillskott, kanske motsvarande hela deras sparande, säger han.

I Sverige har många som är födda på 1940- och 1950-talet fått stora värdeökningar i både bostäder och börsen.

– Folk har kunnat lägga pengar på boendet men även på börsen vilket gett ett bra långsiktigt sparande. Det rör sig om en jättestor förmögenhetstillväxt, säger Daniel Waldenström.

Han spår dock inte att konsumtionen av hummer och champagne kommer att skjuta i taket, och pekar på att människor som ärver inte tenderar att ändra livsstil radikalt.

– Jag tror snarare vi kommer se fler hushåll som gör sig skuldfria eller köper ett fritidshus.

Daniel Waldenströms forskning visar att det svenska folkets genomsnittsförmögenhet i dag är 30 gånger större än 1890. Samtidigt äger fem procent ungefär hälften av de finansiella tillgångarna, exklusive bostäder, enligt Finansinspektionen.

I USA uttrycks oro över ökad ojämlikhet när de rikaste blir rikare medan mindre arv riskerar att ätas upp av ökade omkostnader och vård.

Oron för en ”arvokrati” där arv, snarare än utbildning och meriter, får en större påverkan lyftes nyligen av The Economist.

De tankarna tillbakavisas av Daniel Waldenström som menar faktorer som utbildning och inkomster i slutändan väger tyngre än arv. Och även om redan rika får större arv kan ett mindre arv betyda mycket mer för någon som har mindre från start.

Många ärver senare i livet – och vad de gör med pengarna spelar roll.

– Om du har en kompis med föräldrar som blivit rika på arv och kan köpa en lägenhet åt honom är det klart att det blir ojämna effekter, kommenterar Daniel Waldenström.

Källa: Daniel Waldenström.

Shoka Åhrman, sparekonom på SPP, spår att maktbalansen påverkas när fler kvinnor ärver sina föräldrar och makar. De lever ofta längre och kontrollerar hushållens tillgångar innan de förs vidare.

– Överföringen kan absolut leda till ökade ekonomiska skillnader, men innebär att mer kapital hamnar hos kvinnor som traditionellt haft lägre ägarandelar. Det öppnar för en förskjutning av ekonomiskt inflytande i samhället.

Det kan även förändra investeringsmönster. En Sifo-undersökning från förra året visar exempelvis att 42 procent av kvinnorna, och 30 procent av männen, valt en fond för att den är hållbar.

Att kapitalförvaltare nu riktar in sig på de nya arvtagarna är ingen hemlighet, och långtifrån alla är redo, enligt Shoka Åhrman.

– Många arvtagare, oavsett kön, är oförberedda när större kapital ska tas emot. Det beror sällan på bristande kunskap, utan på att kapital ofta kommer sent i livet och utan att man hunnit planera.

Shoka Åhrman menar att arvet kommer att spela en allt större roll i hur unga etablerar sig och har möjlighet att köpa bostad i Sverige.

– När bostadsförmögenheter kan överföras utan arvsskatt eller gåvoskatt hamnar kapitalet tidigare hos yngre generationer.

Och det kan såklart påverka.

– Det är klart att du inte känner lika stor press att spara om du vet att det kommer in ett antal miljoner vid en viss ålder.

I Sverige väntas personer som är 73 år och uppåt (40-talisterna) att lämna över bostadsarv till ett värde av närmare 1 800 miljarder kronor de kommande 20 åren, enligt Mäklarsamfundet.

– Det är den största och mest spridda omfördelningen av bostadsförmögenheter någonsin, säger Mäklarsamfundets boendeexpert Amanda Göthberg.

Mäklarsamfundet uppskattar att en fjärdedel av barnen till gruppen i snitt kan räkna med att ärva 1,4 miljoner kronor, och att en försäljning av deras över 300 000 småhus kan dämpa priserna.

– Det är fler småhus än vad som har byggts sedan 1991. Det får stor betydelse på både rörlighet och priser. Hur mycket beror på politiska beslut och vad som byggs framåt, säger Amanda Göthberg.

Men ungefär en tredjedel av alla som är 73 år eller äldre äger ingen bostad alls.

Mäklarsamfundet lyfter risken att förmögenhetskoncentrationen kan stärkas när arven främst förflyttas mellan hushåll med goda inkomster. Men de belyser även att de som har lägre inkomster och mindre förmögenheter kan lyftas mer procentuellt.

– Arv är en naturlig del av ekonomin det kommer att leda till mer eller mindre rättvisa utfall, säger Amanda Göthberg.

Hur uppskattningarna faller ut får tiden utvisa.

– Även om det skulle diffa lite så rör det sig om en väldigt stor överföring av bostadsförmögenheter.

Nationalekonomen Cecilia Hermansson, som forskar på KTH, betonar att arvskiften ständigt pågår i samhället och att det intressanta blir utvecklingen över tid.

Att det kommer ut flera hus behöver inte förändra marknaden i grunden, men det kan dämpa prisutvecklingen, enligt Hermansson.

Långtidsprognoser som dessa är förenade med viss osäkerhet och utvecklingen kommer att påverkas av såväl ekonomiska faktorer som politiska beslut.

Cecilia Hermansson betonar vikten av att se helheten i ekonomin och lyfter 20-talisterna som exempel, vars hus och tillgångar var lägre värderade än 40-talisternas.

– Men då var även arbetsinkomster och annat lägre värderat. Man måste sätta det i relation till hur mycket värde man får ärva i förhållande till hur ens ekonomi ser ut.

Och vissa får inte ärva alls, tillägger hon.

– Frågan om jämlikheten handlar om alla dem som inte får något arv eftersom deras föräldrar bott i hyresrätt och hur de kommer att påverkas framåt.

Sverige har inte haft någon arvs- och gåvoskatt på 20 år. Cecilia Hermansson ser ingen av åtgärderna som en lösning och pekar på att skatterna går att undvika samt kan bromsa företagande.

– Men om den här förmögenhetstillväxten bidrar till ökad ojämlikhet skulle den kunna reduceras genom fastighetsskatt, föreslår hon.

Det viktigaste är att de som har mest får betala mest, enligt Hermansson.

– Skatten skulle kunna förhålla sig som en procentsats av värdet på fastigheten, men utan att återgå till den höga fastighetsskatt som många upplevde som orättvis.