Hizbollah avvisar bestämt israeliska krav på en demilitarisering av samhällena närmast gränsen. På dessa orter hade Hizbollah fram till i september sina viktigaste militära installationer. Israel, uppbackat av USA och Frankrike, hänvisar till FN-resolutionen 1701 från 2006, där Hizbollah förpliktar sig att inte hålla styrkor söder om Litani-floden, som löper ett par mil från gränsen.
Dessutom, enligt al-Akhbar, vägrar Hizbollah att förhandla med USA så länge det öppet för Israels talan. Ingen vapenvila är möjlig, skriver al-Akhbar, förrän Israel lovar respektera Libanons luftrum. Tidningen avvisar med kraft Israels krav på att kunna agera militärt i Libanon om vapenvilan bryts.
Hizbollah inser förstås att det blir svårt att få igenom dessa krav. Men dess militanta deklarationer är en signal till alla berörda: ”Vi kapitulerar inte och vi tigger inte om vapenvila!”
Trots de oavbrutna israeliska attackerna, både till lands, från kanonbåtar och från luften så lyckas Hizbollah hålla norra Israels befolkning i skyddsrummen timmar i sträck med raket- och drönarattacker.
Men tvärt emot Israels farhågor före kriget så lyckas Hizbollah inte tillfoga sin fiende någon nämnvärd skada: varken oljedepåer, hamnar, kraftverk eller flygfält har satts ur spel. Både i Israel och bland Hizbollahs många fiender i Libanon finns det många som inte beklagar det som nu pågår: Hizbollah skjuter slut på sin ammunition samtidigt som Israel ges tid att förstöra Hizbollahs infrastruktur.