Söndagskväll 3 maj 2020. En lugn gata i Gamlestaden i Göteborg. En 33-årig man är på väg in i ett hus där släkten ska hålla födelsedagskalas för hans syster.
Innan han når dörren träffas han av sju skott avlossade av två män beväpnade med en Kalasjnikov och en pistol.
Det så kallade Gamlestadenmordet, en uppgörelse mellan två fraktioner i ett ökänt kriminellt nätverk, är ett av de mest omtalade i Göteborg på senare år.
Åtalet hade två grundstenar: Dels innehållet i kommunikationssystemet encrochat, dels det närmast unika att den då 37-årige mannen följde uppmaningen från rättsväsendet och la alla kort på bordet i polisförhören.
Han erkände inte bara sin roll som beställare av mordet och att han skaffat fram vapen. Han berättade också om övriga inblandade, deras kontonamn i chatten och hur allt planerats.
Han förklarade sitt agerande med att han, tidigare aldrig dömd för våldsbrott och med fast jobb och familj, känt sig maktlös då han inte fått hjälp av polisen när han själv och anhöriga tiden före mordet utsatts för misshandel, mordbrand och utpressning på miljonbelopp. Kontakterna med polisen före mordet är bekräftade.
Åklagarna yrkade på att mannen borde slippa livstid och dömas till 17 år och 10 månaders fängelse eftersom han hjälpt till och ”under överskådlig tid kommer att leva under hot om allvarliga repressalier”.
Att domen ändå blev livstid var kammaråklagare Helena Treiberg Claeson bekymrad över. Hon sa då i DN:
– Vad ger domen för signaler för en person som uppriktigt berättar om vilka brott man begått?
Tingsrätten var alltså inte överens med åklagarna om straffet, men väl om värdet av vad mannen sagt. Både tingsrätten och hovrätten konstaterade att det finns starka skäl att tro att han kommer att leve under allvarliga hot i framtiden.
För att skydda mannen placerade Kriminalvården honom de första åren i en så kallad Fenixbyggnad på Saltviksfängelset med extra hög säkerhet avsedd för landets farligaste fångar – men i avskildhet. Han fick också skyddad identitet. I dag vistas mannen på en annan så kallad Klass 1-anstalt.
För att minska skadorna av långa fängelsetider får Kriminalvården bevilja lufthålspermissioner där man lämnar fängelset under en kort tid tillsammans med vakter.
Nu har mannen på nytt ansökt om en sådan, men återigen fått nej.
Av anstaltens beslut framgår att mannen ”varit mycket isolerad i cirka fem år, varför en utevistelse hade varit bra för hans mående”.
Avslaget motiveras med att om det under en lufthålspermission skulle uppstå ”en konfrontation” är risken stor för ”mycket allvarligt eller dödligt våld samt risk för att tredje part kan komma till skada”, skriver man.
Eftersom en bevakad permission skulle kräva ”extraordinära säkerhetsinsatser” anses inte ändamålet överväga riskerna. Exakt samma motivering till avslag gavs av Saltviksanstalten förra hösten.
Med anledning av avslaget återkommer en av åklagarna i Gamlestadsmålet, Linda Wiking, till vad de sagt förut:
– Vi var ganska överens om att det blir svårt att motivera en person som varit inblandad i grov kriminalitet att medverka om vi inte har något att erbjuda. Både vi åklagare och polisen var ganska förvånade över att han inte fick ett tidsbestämt straff utan livstid.
Att mannen nu nekas lufthålspermission säger Linda Wiking är upp till anstalten.
– Kriminalvården vet att en del av den kriminella världen eventuellt vill hämnas och det är svårt för mig att lägga mig i deras bedömning.
– Men det är också tråkigt att den här mannen måste sitta på anstalter med de allra farligaste klienterna. Han isoleras inte för att han kan skada andra, utan för att inte bli skadad av andra.
Chefen på fängelset som nekat permissionen säger att de inte kan uttala sig om enskilda intagna.
På DN:s fråga om han generellt ser det som ett problem om intagna inte kan få lufthålspermissioner på grund av risker för dennes och kriminalvårdens personals säkerhet svarar anstaltschefen i ett mail:
”Utifrån perspektivet Klass 1-anstalt där jag verkar så är svaret ja”.
Han skriver också: ”Utifrån de hotbilder som föreligger mellan olika grupperingar och mot enskilda intagna samt den hänsynslöshet och det dödliga våldet så har vi tvingats se över alla riskbedömningar vid utevistelser. I det ligger att vi måste se till vår egen personals, de intagnas samt tredje persons säkerhet.”
Fakta.Kronvittnessystemet kom efter domen
Sedan 1 juli 2022 har Sverige ett så kallat kronvittnessystem där åklagaren har rätt att erbjuda strafflindring till den som medverkar i utredningen av någon annans brott, ett så kallat kronvittne.
Av propositionen framgår att för att strafflindring ska komma i fråga ”bör den tilltalade i normalfallet ha lämnat en utförlig redogörelse för omständigheterna kring brottet. Det kan också handla om andra uppgifter som varit till betydande fördel för utredningen.”
Men den lagändringen hjälpte inte den nu aktuella 42-årige restaurangprofilen. Hans livstidsdom i hovrätten föll tre månader innan kronvittneslagen började gälla.
Källa: Riksdagen m fl
