Masoud Pezeshkian heter den jämförelsevis liberala presidentkandidaten. Han ska snart fylla 70 och har en bakgrund som läkare, specialiserad på hjärtkirurgi. Pezeshkian ingick i den refominriktade presidenten Mohammed Khatamis administration åren 1997 till 2005, då han bland annat var hälsominister.
Sedan dess har han suttit i Irans parlament, majlis, där han profilerat sig som mer fördragsam mot västvärlden än många andra folkvalda. Pezeshkian har också varit öppet kritisk mot de iranska säkerhetsstyrkornas brutala behandling av demonstranter under de senaste årens folkliga protester.
I fredagens val ställs Masoud Pezeshkian mot den 58-årige före detta universitetsläraren Saeed Jalili. Bägge herrarna har varit med länge i den iranska politiken. Och de är båda två veteraner från det blodiga kriget med Irak som rasade mellan 1980 och 1988.
Men där slutar likheterna. Jalili beskrivs som oförsonlig mot väst, och en kompromisslös anhängare till revolutionen som år 1979 förvandlade Iran till en islamisk republik.
Valet utlystes sedan den sittande presidenten Ebrahim Raisi omkommit i en helikopterkrasch den 19 maj.
Iran är en teokrati. Den högste religiöse ledaren, ayatolla Ali Khamenei, står ovanför presidenten. Väktarrådet, styrt av präster och lagtolkare, kontrollerar presidentvalet. Den kandidat som inte är tillräckligt renlärigt ”islamisk” nekas att ställa upp.
Därför blev många bedömare förvånade när väktarrådet släppte fram den förhållandevis frisinnade Masoud Pezeshkian.
Än mer uppseendeväckande var att Pezeshkian fick flest röster av alla i den första valomgången förra fredagen: 10,4 miljoner väljare lade sin röst på honom.
Det räckte emellertid inte till att ge honom kvalificerad majoritet, det vill säga mer än 50 procent av de avgivna rösterna. Därför blir det en andra valomgång mellan Masoud Pezeshkian och Saeed Jalili.
Den största ”vinnaren” i valets första omgång blev soffliggarna. Valdeltagandet var nämligen rekordlågt: inte ens 40 procent av de röstberättigande brydde sig om att rösta. Trots ayatolla Khameneis vädjan inför valet att Irans ”fortbestånd, stabilitet, ära och värdighet i världen” hänger på om medborgarna går och röstar.
Valskolket ska ses i ljuset av en förvärrad ekonomisk kris som drabbat de iranska hushållen med full kraft. Sedan det internationella avtalet om en begränsning av Irans kärnteknik kollapsade, har västvärlden infört allt hårdare i sanktioner.
Rialen, den iranska valutan, rasar i värde. Matpriserna stiger och arbetslösheten ökar. Iranierna tycks mer eller mindre ha tappat tron på att en ny president ska kunna vända krisen, oavsett om den nye statschefen är en religiös fanatiker eller mer åt det liberala hållet.
Fakta.Lågt valdeltagande
● Presidenten väljs på en fyraårsperiod.
● Deltagandet i den första omgången av det pågående presidentvalet, som hölls den 28 juni, var det lägsta i den islamiska republikens historia. Bara 39,9 procent av de röstberättigade deltog. En miljon röstsedlar förklarades ogiltiga.
● Iran har 88,3 miljoner invånare och är nästan fyra gånger större än Sverige.
● En fjärdedel av befolkningen är under 14 år och medianåldern är 27 år (i Sverige 42 år).
● Sedan revolutionen 1979 är Iran en islamisk republik.
● 98,5 procent av befolkningen är muslimer, varav 90 procent shiamuslimer.
Källor: CIA Factbook, Irans inrikesministerium
