Studiecirkeln, som ett trettiotal boråsare hittills har gått, heter just det: Medan det finns tid.

Han genomförde den första gången i samarbete med studieförbundet Sensus för två år sedan, efter att ha landat i insikten att allt fler vet allt mindre om vad som faktiskt händer när någon dör, rent praktiskt. Under åren har han mött många anhöriga som inför ett förväntat dödsfall, ett faktiskt dödsfall eller en begravning varit både förvirrade och osäkra.

– Och det i en situation där de flesta dessutom bär på både sorg och saknad. Då blir det lätt fel och kan leda till osämja, splittring och rädsla. Men om man – medan det finns tid – sätter sig ner och pratar om de praktiska detaljerna och lär sig mer, så kan det bli en helt annan upplevelse, kanske till och med fint och rofyllt, säger Per Ulvestig.

Fokus ligger helt och hållet på det praktiska. Deltagarna möts vid sex tillfällen, vart och ett av dem med tydligt definierade ämnen på schemat; juridik, ekonomi, olika gravskick. Det formella kombineras med faktiska möten med människor och studiebesök på platser som är av stor betydelse – både för den som ska dö och dem som lever vidare.

– Vi besöker bårhuset, krematoriet, begravningskapellen. Vi gör studiebesök på kyrkogården, vi träffar alla dem som arbetar nära döden och som kommer att finnas där för oss när det är dags, berättar Per Ulvestig.

Han upplever det som att i samma takt som människors kunskaper i vad döden innebär rent praktiskt minskat så har begravningsbyråerna blivit allt mer professionella, de tar hand om allt. Den anhörige behöver knappt vara delaktig – trots att det skulle kunna vara en värdefull erfarenhet.

– Jag tänker på saker som att tvätta och klä på den döde, kanske snickra en egen kista, göra en egen krans. Jag är övertygad om att det finns ett mervärde i att vara involverad även i de delarna för vissa, säger Per Ulvestig.

Ett trettiotal personer har gått studiecirkeln hittills, alla pensionärer. Några av dem har själva trott sig vara nära döden, andra har varit där som par för att gemensamt reda ut och lära sig mer.

– Vi möts i det praktiska. Men eftersom vi aldrig är fler än 12 deltagare samtidigt blir det ofta bra intimitet, de flesta har ungefär samma funderingar och känslor, de existentiella frågorna finns med naturligt.

De praktiska frågorna är många. Hur gör man med lösenord till sociala medier, BankID, framtidsfullmakter? Är man överens om egendomar? Hur ser sambolagen ut, hur fungerar det med särskullsbarn? Vad händer om ens partner blir sjuk och inte kan fatta några beslut?

– Gör man medvetna val innan det är för sent känns det oftast bättre för alla. Vi talar till exempel om att ”ge med varm hand” – det kanske är roligare att ge en gåva till sina barn medan man lever och få dela glädjen med dem än att de får ett arv när du är död? Det är sådant vi också talar om, säger Per Ulvestig.

En sak som slagit honom är att studiecirkeln visserligen handlar om döden, men att samtalen nästan alltid rör levande människor. De som gått kursen har förvånats över hur många människor som arbetar med döden och hur mycket omsorg de visar.

– Jag vet också att har man gjort valet att prata om alla praktiska detaljer, lämnat över de uppgifter som behöver lämnas över, sagt det man vill – då minskar också oron för alla, säger Per Ulvestig.

Han har, förstås, också sett exempel på motsatsen: uppgivna och upprivna anhöriga som av olika skäl inte alls vet hur de avlidna skulle vilja ha det.

– Det är därför det alltid är bättre att prata i god tid om vad vi tänker och känner, innan vi drabbas av olika sjukdomar, konstaterar Per Ulvestig.

Han skulle önska att studiecirkeln nådde ut till fler – särskilt till medelålders som har åldrande föräldrar, kanske till syskon. Att nå ut med information om studiecirkeln har varit svårt, det finns ingen annonsbudget. Per Ulvestig beskriver även en annan utmaning: att förklara vad det hela går ut på.

– Det handlar ju om saker som är svåra att prata om, även med en person som man kanske har levt ihop med i 40 år.

Under allhelgonahelgen tror han sig veta att många påminns om den egna dödligheten och om de erfarenheter och minnen man har av att nära och kära har gått bort.

– Det är funderingar som är värda att ta på allvar. Kanske kan de leda till att vi orkar prata mer om det också.

Läs mer:

Svenskarna saknar plan på nätet efter döden – kan bli jobbigt för anhöriga

Fakta.Upplägget på studiecirkeln Medan tid är

1. Inledning

Genomgång av de lagar och regler som finns kring döden, begravningar, testamenten med mera.

2. Döden

Om den sista delen av livsresan, vägen till döden och hur vi kan förbereda den på olika sätt.

3. Kroppens väg efter döden

Från bårhus och kistförvaring till kyrka/kapell och graven

För begravning och avsked före kremation eller jordbegravning.

4. Graven

Besök på en kyrkogård, tar del av olika gravskick och lär oss om gravrätt

5. Juridik

Efter döden blir vi en juridisk person som ekonomiskt företräds av ett dödsbo. Här möter vi en familjejurist och ibland en bankman som berättar om fullmakter, testamente med mera

6. Avslutning

Möte med en begravningsrådgivare som berättar om vad en begravningsbyrå gör. Som avslutning får du som deltagare en ”checklista” som sammanfattar träffarna.

Share.
Exit mobile version