I ett alltmer oroligt omvärldsläge och i skuggan av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har regeringen inom loppet av bara ett par år fördubblat försvarsanslagen. I takt med uppskalningen av försvarsmakten ska också antalet värnpliktiga i Sverige öka under de kommande tio åren – från årets cirka 8 000 till 12 000 2035.
I år har 28 184 av de ungdomar, födda 2007, kallats till mönstring efter att ha fyllt i mönstringsunderlaget.
Alla som kallas till mönstring är dock inte motiverade. I år kallas för andra gången sedan värnplikten 2017 återaktiverades även ungdomar som i mönstringsunderlaget uppgett att de inte vill göra värnplikten.
Anna Bergman arbetar på Plikt- och prövningsverket med kvalitetssäkring och kompetensutveckling för de psykologer som utför den intervju som ingår i mönstringen. Under intervjun bedöms ungdomarnas förutsättningar att hantera de påfrestningar och krav som grundutbildningen kan innebära.
Alla mönstrande får information om skyldigheter och möjligheter – och en del av de som angett i mönstringsunderlaget att de inte vill göra värnplikt har också ändrat sig när de kommer till mönstringen, menar Anna Bergman.
– Som myndighet har vi ett informationsuppdrag, vilket innebär att vi tidigt försöker nå ut till de här artonåringarna. Vi jobbar vi med att bemöta dem och förklara att de har mycket att vinna på att göra sin värnplikt, och vi försöker att ge dem tid, säger hon.
Anna Bergman påpekar att man från myndighetens sida även upplyser om vikten av att vara uppriktig under intervjun.
– Vi informerar ungdomarna om att de har mycket att vinna på att vara ärliga när de är hos oss för att de ska kunna få en så bra bedömning som möjligt. Och vi försöker alltid att visa stor förståelse. De är ofta helt nyblivna artonåringar som befinner sig i en helt ny situation, och som är nervösa när de kommer hit, säger hon.
Långt ifrån alla av landets artonåringar kallas heller till mönstring efter att ha fyllt i mönstringsunderlaget. 2024 föll två av tre ungdomar bort, enligt siffror från Plikt- och prövningsverket. Flera faktorer låg bakom det stora bortfallet, och inom det medicinska området dominerade psykisk ohälsa, enligt myndigheten.
Av de 18-åringar som i år har kallats kommer inte heller alla att passera nålsögat för att få göra värnplikten – oavsett hur motiverade de är. Att inte nå upp till de psykologiska kraven kan kännas nedslående, men Anna Bergman understryker att det inte handlar om ett generellt omdöme, utan om en bedömning gentemot de krav som råder för grundutbildningen.
– Kraven är tydliga, både vad gäller den psykologiska bedömningen och de krav som råder kring de medicinska delarna. Och för varje moment finns en beskrivning eller olika kravnivåer man behöver nå upp till för att kunna gå vidare i mönstringen, säger hon.
Forskning visar också att strukturerade intervjuer liknande de som genomförs av psykologerna är viktiga för att kunna förutsäga hur ungdomarna kommer att prestera sedan, enligt Anna Bergman. Samtidigt påpekar hon att psykologintervjun bara är en av alla de delar som ingår i mönstringen.
– Alla moment som ingår, från de medicinska till de olika testerna och psykologbedömningen, är viktiga. Vi ser att olika urvalsmetoder bidrar på olika sätt för att kunna plocka ut de personer som har bra förutsättningar, säger hon och fortsätter:
– Och kombinationen av de olika urvalsmomenten har visat sig vara bra.
