Svenska kvinnor är lika sugna, oavsett politiska sympatier, på att skaffa barn. För män är det annorlunda. De som lutar åt vänster är inte lika barnpigga som de med högersympatier.
– Vi har ingen jättebra förklaring till varför det är så, säger Patrik Öhberg, forskare och lärare vid SOM-institutet i Göteborg.
Han hänvisar till att västvärlden blivit mer individualiserad med olika livsprojekt och jämför med utvecklingen i USA de senaste tio åren. Där skaffar republikaner numera fler barn än demokrater.
– Förmodligen finns en kulturell uppfattning som har ökat i betydelse, säger Öhberg.
Han pekar på att bland demokrater finns mer oro för miljö- och klimatförändringar, mindre religiositet och inte lika traditionella uppfattningar om könsroller.
– Intressant i svenska fallet är att för kvinnor spelar ideologi ingen roll, men det gör det för män.
En hypotes är att i Sverige finns en ny sorts vänsterindividualism att förverkliga sig själv på sina egna villkor. I den kan ingå att vänstermän känner större tryck att leva upp till feminismens jämställdhetsideal och då inte vågar ta på sig projektet att bli förälder.
Att det blir färre barn gjorda hör också ihop med att kvinnor blivit alltmer vänster och män alltmer höger. Då är det svårare att hitta en partner.
– Där kvinnorna finns, finns färre män och de som finns är mindre sugna på att skaffa barn. Där männen finns, finns inte lika många kvinnor, sammanfattar Patrik Öhberg.
Han framhåller att ekonomiska skäl kan vara en förklaring, men är inte avgörande för barnafödandet. Tidigare ansågs att möjligheten att kombinera jobb, föräldraskap och samtidigt kunna försörja sig själv, höll födelsetalen uppe.
– De gamla förklaringarna till varför man föder och inte föder barn är inte längre relevanta.
Det finns dock hopp om att bryta trenden. Önskan om att ha barn är generellt stor och de flesta accepterar att staten agerar för att öka nativiteten.
– Det är inte tvärkört. Det är ganska många som går och tänker på att de kanske skulle vilja ha barn, men de kommer inte till skott.
De sjunkande födslotalen bekymrar politikerna. Nativiteten påverkar ekonomin när arbetskraften och därmed skattebasen minskar. Den påverkar välfärden när en allt större andel av befolkningen behöver vård.
Därför tillsatte regeringen förra året en utredning som ska analysera orsakerna. Den ska bland annat identifiera hinder för högre födelsetal och föreslå åtgärder som kan underlätta familjebildning.
Nyligen förlängdes utredningen. Nu ska den redovisa sitt arbete den 30 juni 2028.
Fakta.SOM-institutet.
SOM-institutet är en oberoende undersökningsorganisation vid Göteborgs universitet. Sedan 1986 har institutet regelbundet genomfört vetenskapliga frågeundersökningar bland den svenska befolkningen.
SOM står för Samhälle, Opinion och Medier.
Läs mer.
Allt fler förskolor stänger när barnafödandet går ner
Fakta i frågan: Varför föds så få barn?
