När finansminister Elisabeth Svantesson (M) på torsdagen lägger fram regeringens höstbudget blir det första gången under mandatperioden som Tidöpartierna går på offensiven i den ekonomiska politiken.
Hittills är det återhållsamhet och kamp mot inflationen som fått styra hur finansministern har fördelat budgetutrymmet. Men den här gången har regeringen 60 miljarder kronor att lägga på olika reformer och det finns inte längre samma restriktioner för vad de olika departementen får önska sig.
– Vi behöver inte längre ha inflationsbekämpningen som första prioritet. Vi lever i en brytningstid i ekonomin, nu lämnar vi den miljön och det känns väldigt bra, sade Elisabeth Svantesson i samband med att hon tillkännagav reformutrymmet på Harpsund i slutet av augusti.
De senaste veckorna har regeringspartierna och Sverigedemokraterna sedvanligt portionerat ut olika förslag ur budgeten. Det mesta av reformutrymmet på 60 miljarder kronor är nu intecknat. DN har gått igenom de större förslagen.
Skatter
Nästan hälften av regeringens samlade reformutrymme går till olika skattesänkningar. Totalt lägger Tidöpartierna cirka 28 miljarder kronor på att sänka skatten nästa år. Den största summan går till ett nytt jobbskatteavdrag som ger normalinkomsttagare cirka 250 kronor lägre skatt varje månad.
Samtidigt justeras brytpunkten för statlig skatt upp. Det gör att de med höga inkomster får mer i kronor räknat än de med lägre inkomster. Den sammanlagda effekten av jobbskatteavdraget och brytpunkten blir för den som tjänar 41 000 kronor i månaden en skattesänkning med 372 kronor. Den som tjänar 62 000 kronor får 835 kronor i lägre skatt varje månad.
– Vi befinner oss i en lågkonjunktur och det är viktigt att få hjulen att snurra. Det här kommer att stärka hushållen, men också ge möjlighet till mer konsumtion, sade Elisabeth Svantesson i samband med att förslaget presenterades.
Dessutom slopas avtrappningen av jobbskatteavdraget för inkomster över 62 000 kronor i månaden, vilket ytterligare gynnar dem med höga löner.
Därutöver sänks skatten på pensioner, flygresor, bensin, ISK-sparande, jordbruksdiesel och husbilar.
För den som vill installera solceller eller producera solel blir det däremot höjd skatt, liksom för den som tar lån utan säkerheter.
Försvaret
Försvaret får sammanlagt 6,6 miljarder kronor från reformutrymmet för nästa år. Pengarna syftar bland annat till att öka den operativa förmågan genom personal, materiel och infrastruktur. En del av försvarssatsningarna är sådant som samtliga riksdagspartier står bakom i den parlamentariska försvarsberedningen.
– Vi tillhör de länder inom Nato som har ökat försvarsinvesteringarna allra mest de senaste två åren. Det är nödvändigt i ljuset av det allvarliga omvärldsläget, sade försvarsminister Pål Jonson (M) till DN i samband med att försvarsanslagen presenterades.
Vård
En tandvårdsreform har länge stått högt upp på Sverigedemokraternas önskelista och nu avsätts 3,7 miljarder i budgeten till detta. Hälso- och sjukvården får cirka 3 miljarder i riktat stöd, och cirka 1,4 miljarder går till psykisk ohälsa och suicidprevention.
Rättsväsendet
Kriminalpolitiken är en av regeringens högst prioriterade frågor och i höstbudgeten kommer ytterligare tillskott till polis, kriminalvård och domstolarna.
– Det är helt centralt att fortsätta satsningarna på rättsväsendet, sade justitieminister Gunnar Strömmer (M) på en presskonferens.
Sammanlagt lägger regeringen och Sverigedemokraterna 3,5 miljarder kronor extra på rättsväsendet nästa år, varav en miljard går till polisen. Till det brottsförebyggande arbetet avsätter regeringen cirka 230 miljoner kronor.
Övriga större poster i budgeten är pengar till skolan och forskning på cirka 4,5 miljarder, infrastruktur 1,5 miljarder, arbetsmarknad cirka 1,2 miljarder, klimat, miljö och energi cirka 0,8 miljarder.
