De ser lugna ut, de tio männen med kroppsskydd och automatvapen som patrullerar utanför nationalarenan Stade de France den här morgonen.
– Man har inte mycket annat val än att gå långsamt om man bär på tolv kilo utrustning och ett vapen som väger fyra kilo, säger sergeant Jean med ett snett leende.
Men under ytan är han inte så lugn.
– Där borta dödades en person i terrorattentaten den 13 november 2015, säger han och nickar mot en restaurang utanför arenan.
Totalt 130 människor dödades den kvällen i Paris och förorten Saint-Denis, i sex samordnade attentat som ett kommando från terrorsekten IS utförde.
De franska soldaterna ska se till att det inte upprepas.
– Men det gäller att ständigt vara vaksam. Aldrig släppa fokus.
Till vardags är Jean – som av säkerhetsskäl inte uppger sitt efternamn – förlagd till ett arméregemente i Alsace i östra Frankrike. Han är 34 år, gift och småbarnspappa, och har tjänstgjort i bland annat Rumänien, Centralafrikanska republiken och Irak.
Nu är han på plats i den franska huvudstaden, som en av 18 000 militärer som ska säkra sommar-OS tillsammans med 35 000 poliser och 1 750 utländska säkerhetsstyrkor. Bland de utländska poliserna finns en grupp från bombskyddet hos svenska polisen.
– Alla bidrar med sina särskilda kompetenser. Vår roll som militärer är att avskräcka och bekämpa terrorism. Om vi ser ett ”vanligt” brott larmar vi polisen, men vi har inte rätt att ingripa, säger sergeant Jean.
Högt ovanför cirklar drönare som håller koll på omgivningarna. En radiokommunikatör lyssnar på polisradion.
– Målet är att hela tiden ha mannarna redo, och att kunna reagera och utföra de uppgifter som behövs, säger Jean sammanbitet.
Några av pendlarna vid tunnelbanestationen vid Stade de France sneglar mot soldaterna när de kommer gående. De är vana vid ”Opération Sentinelle”, som inleddes 2015 för att komplettera polisens terrorbekämpning.
Det som förändrats nu är att insatsen utvidgats på ett helt unikt sätt.
I praktiken pågår den största militäroperationen i Paris sedan befrielsen från den tyska ockupationsmakten 1944.
– Det känns stort att få vara med om det, säger sergeant Jean.
I mars höjdes terrorhotnivån i Frankrike till den högsta, ”Urgence Attentat”. Det var en direkt följd på attentatet mot Krokus-teatern i Moskva den 22 mars, då 144 människor dödades. Den islamistiska terrorgrupp som tros ha legat bakom det, IS Khorasan, är en förgrening av IS i Afghanistan och Centralasien och har flera gånger försökt angripa Frankrike. Men höjningen berodde också på en allmänt försämrad säkerhetssituation.
Risken för en attack av ett större kommando, som i november 2015, anses relativt liten. Franska säkerhetspolisen ser en ensam gärningsman som radikaliserats på kammaren som det största hotet.
Minst 8 000 misstänkt våldsbejakande individer bevakas av polisen. Av dem har 155 nu fått administrativa förelägganden under de veckor som OS pågår, och förbjudits lämna sin hemkommun.
Människorättsorganisationer har tidigare kritiserat denna typ av ”förebyggande” reseförbud – men polisen menar att det är befogat.
I fredags greps en 26-årig man i Parisförorten Yvelines, efter att han kapat en taxi i staden Le Mans, tjugo mil sydväst om huvudstaden. Han var beväpnad med kniv och flera skjutvapen, och ska ha talat uppskattande om Hamas och Muslimska brödraskapet. Han uppges ha försökt skära halsen av chauffören. Men det är ännu oklart om han planerade att utföra ett terrordåd i Paris.
En 19-årig högerextremist greps också nyligen i Rhinau i östra Frankrike, misstänkt för att ha uppmanat till våldsdåd under OS i en nynazistisk Telegramkanal.
Säkerhetsarbetet inför OS är i hög grad fokuserat på invigningen på fredag. Den äger rum på floden Seine, där de olika ländernas delegationer ska färdas fram i båtar framför hundratusentals åskådare. Vilket innebär mycket stora risker, menar säkerhetsexperten Guillaume Farde, som undervisar vid Sciences-Po i Paris.
– Inget annat land i världen har vågat hålla en OS-invigning i en så öppen miljö. Vanligtvis äger invigningsceremonierna rum på arenor, och då är de mycket enklare att säkra. Det vi ser nu, det är ett språng ut i det okända.
Även om man lyckas med att säkra invigningen finns en risk att terrorister väljer ”mjukare” mål utanför det avspärrade området – som en restaurang eller en bar – menar Farde.
– Slutligen vet vi att det finns en risk för ryska påverkansaktioner. De kan ta sig uttryck i cyberattacker eller sabotage. Men det går inte att utesluta att det också tar sig någon annan form nu, säger Guillaume Farde.
Sedan i förra veckan har säkerhetsarrangemangen runt Seine paralyserat stora delar av stadskärnan. Båttrafiken på floden är stoppad och nu dundrar enbart polisens motorbåtar fram. Drönare surrar över hustaken.
Tusentals metallbarriärer ställs ut längs gatorna som kantar floden.
– Det är en sån himla röra, suckar 88-åriga Annie och stryker med handen över en av barriärerna som står på trottoaren utanför hennes bostad.
– De här gör väl varken till eller från för säkerheten? Men bussarna, de kommer inte fram. Nu måste vi gå till fots om vi behöver handla.
Längre ned på samma gata står 63-årige Ange-Marie Bartoli och svär vid sin bil.
– C’est la merde! (”det är en sån skit”) förbannar han ett stängsel som han mödosamt lyfter bort från sin garageinfart.
Han äger en bar ett par kvarter bort – och nu har han tvingats stänga den.
– Det är ett sånt kaos. Ingen vet hur många dagar vi måste hålla stängt, säger Ange-Marie Bartoli, som liksom många andra krögare i centrala Paris nu kräver ersättning från staten.
En qr-kod krävs nu för att kunna köra bil, cykla eller gå i särskilda zoner i Paris. Den som bor eller arbetar i någon av dessa zoner kan ansöka på webben om att få en individuell qr-kod, liksom de turister som har hotellbokningar eller biljetter på museer. Barn under 13 år är undantagna.
Namnen körs mot register, och den 17 juli ska 3 922 personer ha nekats – av totalt 870 000 som ansökt. Polisen anser att de som nekats är potentiella säkerhetsrisker.
Men många väntar fortfarande på svar – och en inte oansenlig förvirring råder, eftersom zonerna efter invigningen kommer att skifta från dag till dag, under de tre veckor som spelen pågår.
– Det blir säkert bra – till slut. Det är ju ändå lite coolt med OS. Men det är synd att det ska vara så kaotiskt, säger 18-åriga Meg Guy, som står och ser ut över floden i kvarteret där hon bor.
– Ja, och jag gillar inte att allt blir dyrare. Priset på biljetter i tunnelbanan höjs ju rejält i sommar, säger hennes pojkvän Gabriel Bertrand.
Turister i Paris tvingas nu kryssa fram mellan polisbilar, halvfärdiga läktare och höga stängsel. En av dem är Luz Marina Herrera, som rest hit från Colombia.
– Det är verkligen poliser precis överallt. Och det är nog det bästa för säkerheten. Men ibland blir jag rädd, för jag får känslan av att det finns ett reellt hot. Att något faktiskt kan hända, trots allt det här.
Fakta.Sommar-OS
Mellan den 26 juli och den 11 augusti anordnas sommar-OS i Paris, och sedan Paralympics mellan den 28 augusti och 8 september.
Omkring 11 miljoner turister väntas besöka staden under OS-veckorna – under ett massivt säkerhetspådrag.
Merparten av OS-tävlingarna kommer att anordnas i Paris, men vissa grenar hålls också i andra städer.
Den 26 juli sker öppningsceremonin på floden Seine, där de olika ländernas delegationer kommer att glida fram i båtar. Om ett akut, konkret terrorhot uppstår innan dess finns en plan b, där man begränsar invigningen till en arena.
Ett av de stora frågetecknen är sedan om det kommer att gå att anordna maratonsimning och triatlon i Seine. Stora belopp har satsats på att få floden ren i tid, men in i det sista är det osäkert om man kommer under gränsvärdena.
I förra veckan badade Paris borgmästare Anne Hidalgo i floden. Men ett plötsligt ösregn eller en läcka i ett avloppsrör kan i i sista stund förstöra för arrangörerna.
Läs mer:
Nu har Paris borgmästare tagit ett dopp i Seine: ”Inte så illa”
Kampen för att få Seine ren i tid till sommar-OS
Hemlösa och papperslösa körs bort inför sommar-OS i Paris
