Det började som en idé i liten skala. Till en bok om musik som nazisterna tystade borde man väl kunna spela upp några av verken den handlar om?
Sofia Winiarski lärde känna författaren Anders Rydell under hans arbete med boken ”Stulen musik”, som kom i höstas och som handlar om hur nazisterna tog och tystade judiska tonsättares verk.
– Ämnet hade bubblat hos mig också, jag var helt tagen av det, säger Sofia Winiarski, som redan läst Anders Carlbergs bok ”Toner och terror”, om musikens roll i det nazistiska bygget.
Hon fortsätter:
– Den här gången tyckte jag att detta självklart också måste få en klingande gestalt.
En första tanke om att ge ett enkelt boksamtal ett par musikinslag växte – och ska nu bli en föreställning med stråkkvartett, stråkorkester och skådespelarupplästa texter. De musikstycken som framförs är skapade av judiska tonsättare som mördades under Förintelsen.
– Jag vill uppmärksamma musik som kanske inte spelas så mycket, och ge ny röst till tonsättare och musiker som Pavel Haas, Ilse Weber – och Hans Krása, som deporterades till Theresienstadt men fortsatte att komponera i koncentrationslägret.
Folkoperan nappade snabbt på projektet, som inleddes försiktigt i somras och vars fullbordande möjliggörs tack vare ett stipendium från Micael Bindefelds stiftelse till minne av Förintelsen.
Arbetet leds av dirigenten Sofia Winiarski, som har en bakgrund som kyrkomusiker, men hon betonar att det sker i nära samarbete med bland andra Anders Rydell, dramaturgen Tuvalisa Rangström, Folkoperans chefsdirigent Henrik Schaefer.
Hon hoppas kunna fördjupa researcharbetet både i arkiv i Warszawa, och i repetitionssalen på Södermalm. På Folkoperans scen kommer Dramatenskådespelaren Magnus Roosmann att läsa utvalda texter ur ”Stulen musik”, och ett dussin stråkmusiker spelar några av de stycken som skrevs av judiska tonsättare, men som förbjöds eller hamnade i glömska under nazisterna.
– Det handlar om en också musikaliskt otroligt spännande tid, då många tonsättare närmade sig exempelvis jazzen, en genreblandning som ju nazisterna tyckte hemskt illa om, säger Sofia Winiarski och fortsätter:
– Jag vill skapa en tajt föreställning. Den får inte bli mer än 75 minuter lång, min tanke är att det ska vara ett flöde, man ska komma in i salongen och för en kort stund stänga ute allting annat.
Intresset för Europas judiska historia är också djupt personlig för Sofia Winiarski. Hennes farföräldrar kom till Sverige från Polen 1945, båda hade suttit i koncentrationsläger, båda var journalister och aktivister i den polska motståndsrörelsen.
– Men de träffades i Sverige, när min farmor fick kontakt med min farfar som då vårdades på sjukhus. De fortsatte länge att vara politiskt aktiva. Jag lärde känna min farmor väl, hon var en otroligt stark och tuff person, och det var genom musiken jag fick se hennes mjukare sidor. Genom konsten gick det att få kontakt med något annat.
Hon tystnar, helt kort och får något tankfullt i blicken.
– Musiken har alltid haft ett känslomässigt djup, och jag har nog förstått alltmer av hur det kan fungera, att musiken erbjuder ett sätt att få kontakt med historien, och med saker jag inte vet eller förstår. Sådant jag förnimmer men som är svårt att sätta ord på. Det finns mycket som inte går att prata om.
Musiken har varit central i familjen i generationer: Sofia Winiarskis farmors far var violinist och kompositör, och hennes egna två systrar är också musiker.
För Sofia Winiarski själv dröjde det, och det krävdes en nästan komplett ekonomutbildning innan hon till slut kapitulerade inför musikens dragningskraft. Hon har inte ångrat sig. Under våren ägnar hon större delen av sin tid åt ”Stulen musik”, men kommer också att undervisa, och dirigera på Kungliga Operan.
Efter premiären av ”Stulen musik” den 10 oktober följer en miniturné där föreställningen tas till Jönköping, Uppsala och Malmö. Kanske blir det fler spelplatser.
Och projektet har redan fått en spinoff i ett nästa spår, där Sofia Winiarski hoppas kunna arbeta fram en interaktiv teaterföreställning för gymnasieskolan.
Fakta.Micael Bindefelds stipendium till minne av Förintelsen
Stipendiet delas ut sedan år 2015, till ett projekt som bidrar till att förmedla kunskap om Förintelsen till en bred, svensk publik.
Bland tidigare pristagare finns bland andra forskarna Christer Mattson och Thomas Johansson, filmaren Johan Palmgren, programchef Anna Florén, arkeologen Daniel Leviathan och koreografen Alexander Ekman.
Stipendiet delas ut vid en ceremoni på Dramaten den 27 januari, som är Förintelsens minnesdag.
Årets motivering lyder:
”2025 års stipendium ur Micael Bindefelds stiftelse till minne av Förintelsen tilldelas dirigenten Sofia Winiarski för den sceniska föreställningen och konserten ’Stulen musik’.
Sofia Winiarskis banbrytande projekt ’Stulen musik’ återuppväcker delar av den judiska musik som under naziregimen stals, förbjöds och tystades. Med absolut gehör, respekt och konstnärlig nyfikenhet bygger Sofia en scenisk föreställning och formar ett unikt konstnärligt uttryck. Projektet skänker upprättelse till musik som tystnade och är en påminnelse om hur Förintelsen grep tag i varje del av judiskt liv. Sofia Winiarski förflyttar gränserna för vår minneskultur och hedrar därmed inte enbart minnet av den stulna musiken. Hon väcker den till liv.”
Läs mer:
De prisas för forskning om barnen till Förintelseöverlevande
Filmaren Johan Palmgren får Micael Bindefelds stipendium 2023
